Växtkraft

Nu känner jag mig nöjd , en bra början på morgonen. Upp o göra matsäck till mannen och så har jag lagt rabarber o citroner i vattenbad för saft.... Mums.
Hundarna har redan fått sin första fotdusch! Dom har ju med sig halva trädgården in nu då det är jord runt altanen. Och värst är det såklart på morgonen då det fortfarande är fuktigt ute. Dom sitter på torkning i tvättstugan och laddar för frukost.
Jag ska också ge mig på lite frukost. Sedan ska jag göra en rabarberpaj till elva kaffet. Elektrikern kommer idag så nu blir vi några igen. Roligt.
I går kväll då jag gick promenad passerade jag förbi en timmertrave. Titta på den....

 

Tala om växtkraft! Den har inte gett upp trots underläget.

 

Växa ja. Jag blir lite frustrerad känner jag då allt växer så snabbt. Påskliljorna har blommat över, gullvivorna är snart överblommade. Gräs och annat grönt växer så det knakar. Snart är det där skira vackra förbi och allt bara blir grönt. OCH nu är det hög tid att börja trimma i trädgård och dikeskanter etc etc etc. Och det har jag mycket att ta tag i detta år. Får allt ladda för det till helgen tror jag. Idag ska jag ladda vagnen med målade brädor och hämta mera material på byggvaruhallen.

Önskar dig en riktigt bra dag. Du som bor norrut har riktig högsommarvärme ser jag på väderleken. Hoppas du hinner njuta.

 

 

Mycket tankar på en gång

God morgon vänner. Nu måste jag skriva av mig lite innan jag sticker ut till väntande brädor på logen och annat kul. Det regnar i omgångar och är ruggigt men se idag slår sirenen ut ser jag från mitt fönster.
I fredags nåddes vi av samtal om att vår kära vän Olle fått lämna oss. Olle skulle bli nittio år snart och han har alltid funnits med där i vår släkt så länge jag minns. Som en trygg och varm person. Gjorde aldrig något väsen av sig och hade ofta kloka och roliga åsikter att komma med.
Då jag tänker på Olle kan jag till exempel minnas den gången då vi var i deras vackra hem och han stolt gick omkring och berättade gårdens historia, om drängstugan och dess tidigare invånare, om attiraljer som fortfarande fanns kvar på vinden som minner om gamla tiders slit och möda. Allt så prydligt och fint i ordningställt. Olle var en ordningens man. Och det var han in i det sista. Så fantastiskt att han fick vara så frisk ända till sista andetaget. Att han var så färdig med livet här på jorden. Han hade klippt gräset kvällen innan han dog, han hade förberett saker som han visste skulle hända i den närmsta tiden. Ja, han var verkligen redo.
Nu saknar vi honom och jag sänder mina tankar till närmsta familjen. Svårt att ta in att han inte kommer att vara med på kommande sammankomster i släkten. Jag kommer att minnas dig med ljus Olle, ett enda stort ljus omkring din person. Tack Olle.

Ja, vad skriver man då efter denna text?
Jo jag vill skriva några rader om en vän som jag vill att ni ska hjälpa mig att tänka på lite extra idag. Hon ska in för operation då cancern har slagit till igen. Idag ska dom plocka några lymfkörtlar för att kolla vad det är som händer. Sedan blir det cellgifter. Kära vän, mitt ljus har brunnit hela morgonen för dig, nu tar jag med dig i mina tankar ut till färgburkarna, bäst att släcka ljuset så inte huset brinner ner. Nu fixar vi detta. Du är envis, du har viljan och du har en stark familj som finns för dig. Du får snabb hjälp av vården, du fixar detta denna gången med. Självklart.

Oj, blev mycket tankar på en gång idag. Men det är ju så livet blir ibland. Nu går jag ut, solen börjar bryta igenom lite försiktigt bakom mörka moln. Fåglarna kvittrar så det hörs in genom stängda fönster. Hundarna har fått på sig sina bärnstenshalsband som ska vara bra för att hindra fästingar!!!! Om det nu gör någon skillnad?
Ja, tisdag, här kommer vi.......

Den gamla ekan

Så närmar sig morsdagen till ända. En trevlig och rolig dag där jag fått umgås med nära och kära. Just nu sitter jag och summerar dagen här i soffan, ute regnar och blåser det så jag njuter av att vara inomhus.
I lördags kväll jobbade vi med något roligt Patrik o jag. Något som verkligen är livskvalitet, på hög nivå. Vi köpte den gamla trä ekan av mina svärföräldrar då vi köpte gården. Denna båt är lite speciell, då jag väntade Oscar rodde jag den, med stor mage i vädret. Ja vi brukar skoja om hur jag kunde sätta kaffekoppen på magen!
Den här båten är den sist tillverkade här i nejden. Så den känns speciell.
Vi skrapade . oljade och tjärade och det luktade magiskt.

 

Den har legat torr några år och längtat efter att få bli ompysslad.

 

Rå linolja, så magiskt vackert träet kommer fram

 

Så tjära på båten, så underbart det doftar i båthuset. Detta är livskvalitet på hög nivå.

Nu får den ligga och gotta till sig innan vi ger oss på den igen med lite kokt linolja osv. Roligt roligt.

 

Mors dag

Ja, så är det då Mors dag igen. Mammas dag. Vaknar till en solig och vacker morgon med kaffe på sängen och är bara så tacksam att ha det såååå bra.
Min mor får jag fira i tanken idag, som vanligt är jag för långt borta för att kunna krama om henne på riktigt. Men jag skickar kramar i tanken....
Min kära svärmor ska jag få träffa och krama om på riktigt i alla fall. Det ska bli jättemysigt.
Jag fick ett par paket på morgonen.
Kontrasten var stor!

 

Ett vackert inslaget paket från ena sonen. Guldpapper och egentillverkat kort som rörde mig till tårar som vanligt. Så tycker maken att jag ska ta en bild på hans paket också!

 

Ja, här är det. Inte inslaget alls, förutom att det låg i en Swedol kasse!!!

Dråpligt eller hur?

Men innehållet var superbra. En Kärcher fönsterputs! Som jag hade planerat att köpa, nu fick jag den! Så nu ska det minsann bli roligare att putsa fönster, hoppas jag.

 

Jag vill passa på att sända en tanke till alla som inte har blivit mammor också. Ni borde ha en dag av firande också kan jag tycka. Ni är ju lika värdefulla och lika viktiga. Hur skulle vi mammor klara oss om inte alla omkring oss fanns.

 

Nu stundar en snabb frukost innan jag ska ut och måla brädor till altanbeklädnad. Järnvitriol är det som gäller. Vill ha ett färdigt lager klart till snickaren tills i morgon. Strök en omgång i går kväll så nu ska andra omgången på. Spännande att se hur träet har "åldrats" i natt.

 

Hoppas att du får en fin dag.

Dags att fira födelsedag igen.

Ja käre nån. Så var det dags igen. Denna härliga dag i maj som jag fått uppleva så många gånger nu. Denna tjugotredje maj blev inget undantag. En minnesrik födelsedag blev det allt.
Dagen började med kaffe och presenter på sängen av mannen. En mulen morgon med regntunga skyar. Men glad i sinnet var jag från början.
Hela förmiddagen så regnade det i omgångar. Snickarna var tacksamma att få komma in på kaffe och glasstårta vid elvakaffet och lätta på sinnet lite. Dom tycker att jobbet går lättare i ösregn bara dom får lite gott till kaffet och det kan det ju vara värt.

 

Morgondimma vid sjön. Magiskt vackert.

 

Mitt på dagen så lättade regnskyarna och solen började kämpa sig fram genom molnen. Jag körde bort övergivna brädor och plank och tömde skräpvagnen. Sopade av blivande altanen fri från grus och satte en urna med blommande hägg som prydnad. Undan med stegar och andra farligheter då jag väntade gäster till kvällen.

 

Några timmar senare är himlen nästan helt blå och jag ser blommorna i körsbärsträden i ett ljusare sken.

Ja tänk så fantastiskt fin kvällen blev. Det sken upp och hann till och med torka upp skapligt innan det kom ett härligt gäng ungar och föräldrar hit till gården för avslutning för Träffen i kyrkan. Vi gick tipsrunda och vi grillade korv, vi läste lite ur vår bok och hade en riktigt trevlig kväll tillsammans. Och det är klart att vädret har en stor betydelse en sådan gång . Det är inte lika mysigt att grilla i ösregn, inte heller att gå på promenad.

En av höjdpunkterna för barnen var helt klart att sitta inne hos hundarna som jag hade "stängt" in i hundarnas hage. Och där ville minsann nästan alla barn vara.

Så nu sitter jag här med tre helt utslagna hundar. Dom är trötta som om dom sprungit ett maratonlopp. Ha ha.

Och jag är trött och nöjd.

Ja föresten, apropå det där med facebook. Jag beklagade ju mig häromdagen då jag kände mig udda som använder både facebook och twitter . Men idag känner jag mig rik. Sååååå många gratulationer som jag fått ta emot via facebook, sms och telefon samtal Nog är det positivt och roligt med facebook en sådan dag.

Tack vänner för alla gratulationer. Måntro vad man ska hitta på då det är jämna år nästa år, om jag lever och har hälsan vill säga.??? Det tål att tänka på. Vore kul att göra något annorlunda, för någon annan kanhända. Kalas för mig själv har jag haft nog av känns det som...... Ja, jag har tid på mig att fundera.

Men nu lär jag lägga igen ögonlocken och ladda inför en ny fredag. I morgon fyller snickaren år så då ska vi ta elvakaffet tillsammans igen, med något gott till såklart. Sedan kommer hammaren att ljuda snabbt här i viken.....

Nystekt abborre

Ja så gott. Nystekt abborre. Nog är det gott alltid. Fascinerande att kunna fiska upp sin egen middag numer. En ynnest till i livet.
Läste precis en väninnas blogg där hon skriver hur tiden står stilla för henne , då hon i år inte kan rusa fram i vårens naturliga tempo på grund av sjukdom. Så sant hon skriver. Så fint hon formulerar tankarna. Vill du läsa den så hittar du den på "Stjärntals och sandkorns".  Pga stillheten som råder i hennes hem denna vår hinner hon följa pelargonen i fönstret som växer och slår ut- till skillnad från alla som irrar runt omkring på allt som ska hinnas med under denna ljuvliga månad.
Jag irrar också omkring. Det gjorde jag inte våren 2010 då jag fick mina cellgiftsbehandlingar. Den våren minns jag hur jag upptäckte naturen på ett nytt sätt. Jag följde små knoppar på ett stort träd, som jag passerat tusentals gånger innan men aldrig reflekterat över. Jag la märke till små oansenliga blommor i buskar o träd som jag aldrig sett förut trots så många chanser. Ja finns det någon enda fördel med att bli sjuk och tvingas bromsa livets tempo så kanske det är just det. Att se vad som finns omkring oss. Att stanna upp och verkligen ta tid att titta. Och lukta.
Idag då jag passerade äppelträden, de som vi planterade i höstas, såg jag blomknoppar. De här träden fick ju påhälsning av både kossor och älgar under hösten så dom blev aningen tilltuffsade. Men nu blommar dom i alla fall.

 

Tänk att så vackert färgade blommor gömde sig inne i bladen.

 

Nu har mannen i mitt liv kommit hem och får också avnjuta abboren. Sedan ska vi ut för nästa projekt. Kolla beten och klippa gräs osv osv. Skönt med ljusa kvällar. Och förhoppningsvis hinner jag stanna upp några gånger längs sysslorna och njuta av våren som sveper förbi också.

Redan tisdag kväll

Jaha, var tog helgen vägen då? Och början av veckan? Är ju snart halva arbetsveckan gjord redan......
Att tiden går så fort måste bero på att jag njuter av livet, eller?
Vi sådde klart här i Målviken i lördags så nu får det växa för fullt. Och nu har ju regnet kommit passligt också så nu skjuter det iväg på åkrar och i markerna.
Lördag kvällen kom Oscar och gänget hem och vi grillade på altanen för första gången. Ja, vi satt faktiskt ute på den nya trappan och åt. Gott och trevligt.
Kvällen fortsatte framför tvn då det ju var finalen i eurovisionsschlagern. Och vi gick in för den som aldrig förr. Vi gjorde flaggor och vinkade och hejade på för fullt. Barnen var på topphumör såklart.
Och så fick vi tårta. Oscar hade bakat en jättegod tårta som han hade med sig. Och den var såklart jättegod.

 

Visst är den vacker.

 

Söndagen bar det av till Alingsås för kusinträff. Jättetrevlig dag och roligt att få umgås och bara vara tillsammans.  Vi fick såklart massor med god mat för att inte tala om den fantastiska kakbuffen. Och den härliga desserten. Ja, käre nån så bra vi har det. Äta och må gott.

Sedan blev det som det brukar bli. Jag fick äran att köra hem! För ovanlighetens skull i ösregn! Med sovande medressenärer!  Av någon underlig anledning så brukar det bli så, på väg till kalas och bjudningar brukar mannen köra och då vi ska hem och alla är trötta , då får jag köra. Och det är heller inte ovanligt att vädret har blivit sämre då jag ska köra---- Hm! Ja ja, vi kom hem välbehållna i alla fall och laddade för att se finalen i hockey.

Och så vinner Sverige VM också! Vilken helg det blev. Grattis tre kronor. Superkul.

Ja det var helgen det. Nu är vardagen här och jag har målat och målat och målat lite till. Har ett femtiotal brädor till som väntar på mig i morgon. Sakta men säkert går det framåt. Jag ska dock inte klaga som får stå inne på en torr loge och måla och lyssna på radion. Värre för hantverkarna som får gå ute i ur och skur. Och de här två senaste dagarna har inte varit nådiga mot dom Regnet har stundtals fullständigt vräkt ner, vi skulle kunna ha ett riktigt gegga-krig här ute i jorden runt altanen!

 

Då jag har målat har jag samtidigt lyssnat mycket på radio. Det har nu varit mycket tal om vårdcentralernas senaste "fusk" med patienters sjukjournaler! Detta är ju inte klokt.

Alltså, för att få kunder/patienter till sina vårdcentraler så gäller det att få pengar och pengar får man mera ju flera saker en patient har åkommor för. Alltså ju fler åkommor som står i journalen desto mera pengar får den vårdcentralen. Alltså har personal skrivit in flera åkommor än vad patienten har sökt för. Vad leder då detta till? Ja, man behöver inte vara någon professor för att börja förstå vad det kan leda till. Tänk till exempel om jag söker för att jag har ont i hjärtat men dom skriver i min journal att jag förutom det har problem med någon kronisk sjukdom. Då kan ju läkaren göra sin bedömning utifrån det han läser, fast det inte stämmer, vilket ju direkt kan leda till att jag får helt fel behandling.

Eller att då jag söker en försäkring inte kan få den jag vill ha då försäkringsbolaget hävdar att det står saker i journalen som hindrar, då drabbar det ju mig direkt.

Forskare sa också idag att dom inte längre kan lita och dra ut statistik från journalen längre då den ju inte går att lita på, den stämmer inte längre.

Var är vi på väg? Vi snor ju in oss fullständigt. Vad är sant och vad är påhittat? Ska jag som patient gå in och rätta till i journalen, och blir jag i så fall trodd, det som redan står där, går det att radera?

Jag blir mörkrädd då jag hör detta.

En man som är sjuttiofem år som söker för en åkomma och säger att han tycker han ser allt sämre, så skriver man i journalen att han har en ögonsjukdom och vips så får man mera pengar för honom!

Vad är rätt och vad är fel? Vem har rätt? Kan vi ens förstå vår egen journal då ju inte allt i den är på språk som vi outbildade vanliga förstår? Nej, detta blir för mycket. Det borde vara straffbart att personal kan skriva osanna saker i vår journal. Det är ju förfalskning. På hög nivå. Väldigt hög nivå.

Ja, jag blev så frustrerad så jag ringde in till radion till journalisten som jobbade med detta. Vet inte om det kändes bättre för det men önskar att de fortsätter att gräva i detta. Borde inte få gå till på det här sättet.  Helt sanslöst.

 

Jaha, nu har jag så skrivit av mig också. Känns direkt bättre. Nu är det uppehåll och jag har tre hundar som har sovit stor del av dagen och bör gå ut en promenad. Moa vill helst inte alls gå ut då det regnar. Hon går på tå då jag bär ut henne!

Önskar dig en härlig pingst.

Pingsaftons morgon har grytt och värmen är här, i alla fall för den här dagen. Gott. Ute exploderar naturen ut i full blom. Och precis som vanligt så tycker man att tiden går allt för fort. Den här tiden skulle man vilja ha större del av året, så vackert och så nytt. Så oförstört.
Så stanna upp och njut, så ofta du kan , för det dröjer ett helt år till nästa gång....
Ja, igår gick jag resolut ner till bryggan bara för att tvinga mig att sitta stilla och bara njuta av fågelsång och vågornas skvalp mot bryggan.
På väg ner mot bryggan har vi en stor lönn, där sjunger humlorna för full hals, ett dån som spelar magisk musik i mina öron.

 Mäktigt dån bland lönnens blommor.

I går roade jag mig också med att riva gammal taggtråd, ute i betena. Så skönt att få bort den gamla otäcka tråden som har gjort sitt. Men även detta känns lite vemodigt, tänk vad människor har slitit här i generationer och detta stängsel har gjort nytta i så många år.
Nerväxt i en stenhög fann jag delar till en gammal grind där såklart järnstaget var helt intakt. Vackert eller hur?

 

Grinden väl märkt av tidens gång.

 

I går kväll började Pingstkonferensen i Adelöv. Första mötet gästades av en gospelkör från Glimåkra Folkhögskola. Och käre vänner vilket ös det var. Kyrkan var fylld med människor och dom var otroligt duktiga och energigivande.

Efter kyrkan fylldes gården av människor och vi serverade grillad korv och kaffe o kaka. Vädret var helt underbart så det var verkligen en kväll för ungdomarna. Dom spelade brännboll tror jag efter och en annan minns tillbaka till den tiden det begav sig att hänga med gänget på det här sättet. Minns de åren med glädje.

Vad ska då hända idag? Jo, massor. Vi ska ut och plocka sten på gärdena här på gården och förhoppningsvis även så lite. Det pratas om åskskurar.....vi får se.

Så kommer barnen och gänget hem i kväll. Då blir det grillning och schlagerfinalen såklart. Ja, innan dess ska jag försöka hinna se hockeymatchen också. Men först frukost och få igång kroppen. Egentligen skulle jag vilja åka på en vigsel också, och skulle även vilja gratulera en kille som fyller jämnt idag! Men jag tror jag får stryka det ur dagens program. Kunde man dela på sig så hade jag gjort det till molekyler vid det här laget. Så det är tur att vi inte har begåvats med den möjligheten. Hur skulle det se ut om det irrade runt tjugoåtta Maggie på olika ställen? Inte bra....

Jag önskar dig hur som helst en riktigt bra helg.

Danska bonden i svensk tappning.

Har du sett på programmet där den danske unge bonden donar och grejar på sin gård? Gör mycket på gammalt sätt och försöker hålla liv i gamla traditioner. Ett intressant och mysigt program tycker jag.
Vi har härmat det lite nu....jag o Patrik. Vi har renoverat en gammal ringvält, monterat om ett nytt fäste, lite speciallösningar och se, nu kör Patrik här ute på gräsmattan och det blir så fint så fint. Kul att kunna använda gamla redskap igen, redskap som har stått sig i generationer innan oss.
Nu har han försvunnit från gräsmattan och tagit närmsta åkern i sikte istället. Och än är det ju ljust en stund. Härliga vår.
I eftermiddags var vi och hämtade mera brädor och annat byggmaterial för altanen. Men jag säger då det, inget illa om brädgården men huvva vilka brädor. Tala om att man får sortera och leta för att hitta brädor som överhuvudtaget går att använda. Kvistiga och lappade bitar,,,, sanslöst dåligt. Undrar hur  mycket brädor dom får kassera, eller vad bygger man av dessa dåliga plank? Tyvärr inget unikt för denna brädgård tror jag. Känns som kvaliten är ganska låg allmänt på brädor....eller?

 

Hur var det då att ha besök från Chicago? Jo, mysigt som vanligt. Blev inte så lång stund vi fick på oss att umgås men kul att få se henne en sväng igen. Och igår fick hon för första gången smaka hemmalagade Vildsvinsbiffar! Inte alla amerikaner som får det inte.
Idag har plåtslagarna varit här och gjort sin del så här långt. Är så roligt att se nu hur det knyter sig samman, hur huset tar form som jag sett det i huvudet under lång tid. Och känna att det känns rätt. Att valet av färger stämmer med min bild. Till helgen får vi inviga en del av altanen och grilla om vädret tillåter tror jag.
Nu sitter jag här och tittar på schlagern del två. Blandad kompott kan man säga. Skönt att slappa efter dagens ös. Och så är det hockey på en annan kanal dit vi slänger blicken emellanåt också. Heja heja.

Engelska kurs.

God morgon. Klockan är nu kvart i sju och jag är redo för en ny intensiv dag.  Klockan sju kommer snickaren, eventuellt plåtslagaren och en rörmokare. Och Patrik är ute och kör traktor! Så nu vill det till att häva i sig morgon filen och vara redo.
Har hällt upp vatten och kokat en stor hurra med kaffe. Middagen är förberedd. Jag väntar dessutom gäster idag. Kär vän från Chicago kommer idag så nu får jag köra lite engelska kurs igen, jättebra att få träna upp det ibland. Hon ska sova här i natt och jag ser så fram mot att få umgås med henne en sväng igen. Två år sedan hon bodde hos oss senast så nu har vi mycket att prata om igen.

 

Måntro om man kan hinna klämma in en tur på sjön idag? Vädret ska i alla fall bli bättre säger dom. Vore skönt med lite varmare vindar nu och lite sol.

Härom kvällen kom ett par åkande i landrover ner till gården och undrade om dom fick sova över någonstans i markerna i sitt tält? Jag pratade med dom morgonen därpå för att höra hur dom haft det. Dom var helt lyriska då dom hört göken! Den finns visst inte längre i England så dom bara njöt av att få höra den igen. Passligt, den kom hit med häromdagen.

Ja, vi har det bra minsann. Sååå bra. Här är gudagott att vara.....

 

Ål i nätet?

Käre vänner vad kallt det blev om fingrarna nu då. Vi skulle bara ta upp ett nät men se då hade någon hal varelse lyckats sno in sig fullständigt i nätet . Och kommit loss! Det enda tänkbara vi kan komma på är en ål. Den hade simmat med nätet om sig fram o tillbaka genom nätet gång på gång.... Helt sanslöst. Vi hade att göra i en timme för att få ordning på det men envisa som vi är så fick vi till det.

 

Skam den som ger sig.

 

Idag rotade jag runt i garderoberna, ut med vinterkläder och fram med sommarklänningarna. Nu har jag bestämt att sommaren är här. Ja, förutom i kväll då, hade knappt ingen känsel i fingrarna då jag kom in från nät-renset.

Men nu har jag värmt mig med en kopp varmt honungsvatten. Kanon kanon.

 

 

Det luktar lite fisk här

Jo nog luktar det fisk om mina händer. Jag har precis rensat ett par nyfångade abborrar efter dagens nätfiske. Kul. Och skönt att redan i kväll veta vad middagen kommer att bestå av i morgon.
Jag är inte bra på att rensa fisk, fick en lektion i vintras av en god vän men jag har mycket att lära. Försökte mig på att filea dom i alla fall. Och det mesta köttet fick jag med mig på rätt sida kniven.

Vad har annars hänt sedan sist? Ja, massor. Under torsdagen fick vi långväga gäster. Dom besökte oss en sväng och sedan umgicks vi på annat håll under fredagen. Gubbarna var på jaktmässan i Jönköping och vi kvinnor roade oss med att gå på stan, shoppade och fikade nybakta bullar på en uteservering i strålande solsken och varma vindar. Vi tog också en sväng upp ovanför stadsparken till Fjällstugan för att njuta av utsikten. Och den var såklart jättefin.
Det dråpliga var bara då vi senare gick och strosade runt på Ikea, vad ser vi där tror du? JO, en hel vägg består av ett gigantiskt foto av Jönköping, fotat på precis den platsen vi just besökt! Alltså, vi hade ju kunnat titta på Jönköping från ovan inne på Ikea varuhuset istället!!! Suck. Inte lätt att få till det alltid, Vi skojade o sa att vi borde ta en bild på oss alla och klistra den på Ikeas foto med texten:
We were here!
Ha ha, ja så dråpligt det kan bli.
Kvällen avnjöt vi med god mat på AnnaGretas i Jönköping. Fantastiskt gott och trevligt. Är ett så roligt upplägg på denna restaurang då man får  sin "tipskupong" för att sedan fylla i sin egen meny. Tapas i olika former o slag. Otroligt gott. Rekomenderas varmt om du inte har varit där tidigare.

 

Jönköping sett från Ikeas insida....

 

Idag var det visst söndag och vi började lugnt. Men sedan har det liksom accelererat. Vi var ute på sjön med alla hundarna som sällskap. Jag var en liten sväng på en vårmarknad i Örserum där jag köpte några blommor som jag planterade ut sedan.

 

Så här vackert såg det ut på logen där marknaden var. Fröjd att bara titta.

 

Så drog jag igång med målning igen, takstolar till altan ligger nu klara ute på logen.

Sedan lastade vi och körde fram trallen till altangolvet så den finns här när snickaren kommer härnäst. Sedan tog vi tag i hundgården, satte hundkojan på plats och så målade jag den. Lite mat emellan och så ut och ta fram mera virke som ska målas nu i veckan.

Ja, så nu är jag rätt så belåten med dagen. Blir gott att sova några timmar känns det som.

Innan jag gick in flög tio tranor över mitt huvud, så magiskt att se dom sväva fram. Ja föresten elva var det. Det kom en till efter en stund och trots att jag vinkade till den så flög den på fel håll. Den åkte inte alls åt samma håll som dom andra! Hoppas dom hittar varandra, om dom nu vill det vill säga.

Ja jag lär i alla fall krypa till sängs nu. Nog för idag. Hoppas du får en bra vecka nu, snart är det pingst. Go natt.

Nu blommar det.

 

Ja , nu blommar det. Denna härliga tulpangrupp är trogen som alltid, blommar så fantastiskt ute under lönnen. Den här blomsterprakten brukar kära svärmor o svärfar beskåda och följa, har så gjort under många år. Och nu får vi njuta av den. Och det gör jag , var så säker.  Den växer så vackert vid trädets rötter, i lä av en stor sten. År efter år efter år....

Och ikväll kom en svan simmande in i viken, nu är sommaren på gång.

Blogga eller inte blogga?

Är jag så annorlunda? Ja jag slogs av den frågan härom kvällen då jag hade kompisar hemma i huset. Då vi satt och pratade kom vi för ovanlighetens skull in på användandet av facebook, bloggar etc etc. Visade sig att jag var den ende av alla nio tjejer som använder detta! Och jag kan villigt erkänna att jag kände mig smått liten och faktiskt lite ifrågasatt om nyttan av detta. Och jag har funderat så efter denna diskussion. Varför vill jag skriva? Varför bloggar jag? Det är ju tämligen frivilligt. Är jag dum som håller på? Ska jag stänga min blogg?
Jag försökte "försvara" mig med att det inte alls behöver ta mycket tid i anspråk. Bara för att man använder facebook behöver inte det betyda att man sitter och spelar spel där också. Jag väljer ju helt och hållet hur mycket jag vill läsa och skriva. Jag försökte belysa fördelarna, att man har kontakt med många på facebook som man annars inte skulle "prata" med, att jag faktiskt möter människor här och där, i alla åldrar från 14 år till 80, som säger att dom tycker om att läsa min blogg. Kändes torftigt att försöka förklara hur bloggen har fått vara till betydelse för sjuka människor, inte lätt att sätta ord på det och få utomstående att förstå innebörden.
Är det då fel att jag skriver?
Jag kände mig som att jag inte tar mig tid för mina medmänniskor utan sitter här ute i ödemarken och bara umgås via nätet! Men så är det ju inte. Det ena behöver faktiskt inte utesluta det andra eller hur? Jag vågar faktiskt säga att jag har brytt mig om människor som behövt omsorg och min tid till och med mera i och med min blogg. Jag menar att jag genom bloggen får kontakt med människor som behöver någon att prata med , mellan fyra ögon, också.
Ja, har jag övertalat mig själv nog för att våga fortsätta? Att fortsätta lämna ut mina tankar till vem som helst. ........

Men nu kan jag väl inte sitta här längre? Ljuset brinner bredvid koppen av nybryggt kaffe, jag har sänt mina tankar till dom jag vill sända till, jag har skrivit av mig det jag kände för och ja, laddat för en ny dag. Nu är bara frågan vilket jag ska börja med, baka eller ut och måla? Tror jag börjar med bak, ifall det kommer någon kaffesugen framåt dagen, tror det blir så.

Vill ge dig en bild på huset så här långt. Så här ser ena gaveln ut, i färdigmålat skick. Visst blir det bra? Jag är jätteglad för färgsättningen, känns helt rätt.

 

Dagen idag, här kommer jag. Full med nya upptåg och ideer. Och jag lägger inte ner min blogg. Inte än i alla fall. Så lätt ger jag mig inte.

Önskar dig en riktigt bra dag.

Människan är ett mysterium

God morgon.
Onsdag morgon, solen går upp i viken och naturen laddar för en ny dag. Fantastiskt att få uppleva än en vår. Är ju inte på något vis självklart att få göra det så jag känner stor tacksamhet.
Solen är varm, det blev jag varse igår igen. Höll mig i skuggan i princip hela dagen och målade men ändå var jag lite väl bränd om nästippen till kvällen.

 

Minner om gamla svunna tider där tiden satt sina tydliga spår. Men så välbevarat.

 

Människan gör mycket bra men än en gång har vi fått bli varse hur många gånger det kan gå fel också. Jag tänker på de kvinnor som tog sig ut igår efter tio år i fångenskap i USA. Slås av undran hur snett det kan gå. Och frågor snurrar i mitt huvud, hur mår man då man kommer ut? Hur känns det att förstå att man missat tio år av familjens och vännernas liv? Hur tar " man igen" denna tid? Kan man det? Hur mycket har samhället ändrats under dessa år som man varit instängd? Och det lilla barnet som inte sett någon annan än dessa människor inom husets väggar vad jag kan förstå. Inte klokt att det en människa kan göra på det här viset.

Huga mig, måste ju vara fruktansvärt och traumatiskt. Underlig är vår värld och underlig är människan.

 

Nu ska jag ge mig ut i min verklighet. Måla takbjälkar står på schemat idag. I går målade jag klart nästa sida av huset, så man kan nästan säga att halva huset är nästan klart nu. Idag kommer plåtslagaren och mäter på resterande plåt som vi behöver. Jag har förvarnat snickaren om att vi förhoppningsvis kan ta lite elvakaffe ute idag, jag har lite äppelpaj kvar sedan gårdagens gästabud. Dom gillar ju att bli lite bortskämda har jag förstått. Skulle tro att även plåtslagaren gärna slår sig ner en stund till lite kaffe. Muta? Nej då inte alls. Jag är bara snäll.....

 

 

Lite sentimental

Jo nog kan man bli lite sentimental då man kommer tillbaka till platser man bott och levt på i många år. I lördags tittade vi förbi vårat kära gamla Fotsjö Södergård en sväng. Nog känns det alltid att se husen och väcker många minnen av barnen som sprang runt med diverse upptåg och hyss. Nästan så man tycker man kan höra deras stämma bakom husknuten.

 

Bredvid grillkåtan hade vi en liten damm, den är nu ett minne blott men den lilla bron som Oscar byggde bredvid finns fortfarande kvar. Ja käre vänner vad tiden går. Vi bodde här i tjugo år, var tar tiden vägen.

Ja, nog med det sentimentala. Idag har jag målat för fulla muggar. Takbjälkar är färdiggrundade och jag har målat en gavel till klar.

I morgon blir det målning likaså. Är visst sämre väder på ingång så det vill till att passa på.

Loppan i farten igen.

Oj var tog den här helgen vägen? Nu märks det minsann att det är ljusare på kvällarna, nu kommer man inte in förrän det mörknar och då är det alltid mycket som skulle ha gjorts tidigare.... våren är här.

 

Då våren är kommen ville Bocken Bruse komma hem till sin matte och husse så jag klädde av honom och körde hem honom i går. Ja, ser du vad det är? Jo en granrisbock som våra goa vänner Maj och Ville är så snälla och gör till oss varje jul. Han bor hos oss över vintern men se nu har barren torkat så nu fick han flytta hem igen. Tack för detta år Bruse.

 

Måste berätta att jag jobbade på mitt gamla dagis i fredags också. Det var jätteroligt denna gången också. Barnen är så goa och mysiga. Fascinerande att se hur trygga dom är, inte ett dugg fundersamma för mig, inte ens då jag kommer in och väcker precis nyvakna små barn som inte känner mig. Ja, mysigt var det.

Jag kunde inte låta bli utan vi tog en liten samling där jag plockade fram min gamla sång om Loppan som inte kunde hoppa.... Ha ha, då jag tittade på pappret med texten stod det att jag och Oscar hade gjort den tillsammans i november 1993! Inte igår inte. Jag har dessutom inte sjungit den sedan tretton år tillbaka men det funkade denna gången med. Barnen tyckte den var rolig och jag gick och trallade på den ute på gården sedan. Ja man har inte roligare än man gör sig.

 

Sången om Loppan.....

 

Vad har hänt i helgen då, den som bara försvann. Ja, igår röjde vi här ute, plockade skräp och förberedde veckan som kommer. Körde ner en båt till sjön mm.

Idag har vi bland annat varit och tittat på sonen då han körde cross med sina härliga kompisar. Jättekul att se dom. Dom hade gjort ett hopp också så dom hade det att roa sig med också.

 

Snyggt eller hur? Matchande färg på kläderna.

Kul att få vara med och kolla och skönt att se att dom har det bra tillsammans.

I eftermiddag har jag tvättat bilen och tätat en båt och annat smått och gott. Så ja nu tog helgen slut.

Nu laddar vi för en ny vecka då massor ska hända. Nu är det listor som gäller för var dag för att komma ihåg vad som ska göras.

Maj brukar vara en intensiv månad men i år är den nog rekordspäckad med diverse aktiviteter och saker som ska göras.

Men då solen och värmer kommer och inte minst ljuset ska vi nog orka med den i år också.

 

Dagis, här kommer jag.

Ja, så sitter jag då o laddar med frukost vid ett tänt ljus o blickar ut mot en stilla vik där solen kommer smygande bakom udden. Så vackert. Och så laddar jag för att åka o jobba på dagis. Mitt gamla dagis, idag ska jag få vara där igen. Spännande såklart och lite nervöst faktiskt. Men förstås ska det bli jättekul också. Jag smög med mig ett par sagor i väskan! Får se om det blir läge för något sådant. Kanske kan StigHelmer Myra dyka upp, rätt vad det är, bara så där....
I går eftermiddag var jag i Jönköping. Vi träffades för att planera programmet i Viktoriaföreningen för hösten. Vi kunde faktiskt sitta ute i solen med kaffet på konditoriet, underbart.
Innan dess målade jag takstolar. Vi har nu kommit överens om att innertaket på altanen ska bli samma ljusa grå färg som vi har runt om fönster och dörrar. Så att det inte blir för mörkt under taket. Så nu blev det plötsligt mycket mera som ska målas flera gånger. Men det blir säkert snyggt. Dååå frös jag desto mera. Jag hade handskar på mig men frös ändå så det gjorde ont i fingrarna. Vinden är ännu kylig och isande kall.
Nu kom två små hundar in efter sin morgonpromenad. Smutsiga tassar, bara att ta in i duschen och tvätta. Så bra med duschen rakt innanför vardagsingången, den används flitigt nu kan jag säga. Och så kom katten in, för att äta och vila en stund innan han ger sig ut på jakt igen. Han trivs verkligen här i Målviken.
Igår fyllde föresten Moa två år. Så Grattis till henne och Grattis till hennes syskon också.

Hörde du föresten en tokig nyhet igår? Det gjorde jag. En av de dummare. Var visst någon som hade åkt fast för att ha lurat till sig pengar genom en pantmaskin! Hur då undrar du säkert? Jo, han eller hon, hade varit så slundig så de hade satt snöre på flaskan och kunde då använda samma flaska om och om igen!!!! Var inte det knasigt så säg? Bara att komma på iden. Synd bara att dom inte var så kloka så dom tryckte på den där knappen som numer finns där man kan välja att ge bort de pengarna till välgörande ändamål istället. Det får dom nog ångra nu....Suck så uppfinningsrik människan är då.

Nehej, nu lär jag gå ut med den tredje vovven också en sväng innan jag drar iväg. Hoppas du får en bra fredag. Jag ska göra vad jag kan för att dagen ska bli bra. För mig och de små barnen.

Äntligen Maj.

Åh så skönt. Maj är här och idag kunde jag faktiskt vara ute utan jacka en stund. Satt faktiskt till och med i solen en stund och bara njöt. Härligt.

 

Satt i solen och filosoferade och drömmer om altanen. I mina pippiskor,

 

Vad har annars hänt denna dag? Ja, vi började faktiskt dagen med att besöka killarna i Hullaryd och få avnjuta en god hembakt kaka. Varm käsekuchen på vit choklad och aprikos med kardemummamarinerade apelsiner och grädde. Det var fantastiskt gott såklart.

Fick en spännande vandring i deras trädgård, Oscar har massor på gång i krukor och lådor. Grönsaker och blommor av olika slag. Ja, det händer hela tiden saker där de går fram.

 

 

En av alla blommor hos Oscar o Henrik.

 

 

I eftermiddag har vi burit plank. Tagit fram virke så hantverkarna har då det blir dags igen. Trall till altanen osv. Evigt bärande men det kommer säkert att bli jättebra.

 

Åh jag måste ju berätta att jag fått besked om min röntgen också. Jag var ju och gjorde skelettröntgen den 23e och inom en vecka ska man ha svar. Men då veckan gått så började jag bli frustrerad så då ringde jag själv. Så vitt jag förstod så är dom underbemannade och har inte läkare så det räcker till. Därför fick jag inte svar. Men sköterskan läste sig fram och jag fick veta att skelettet var normalt. Inget konstigt där. Skönt eller hur?

Så vad mina domningar beror av vet jag ännu inte men skönt att ha koll på benranglet mitt i alla fall.

Än en gång så kan jag tycka att jag som patient får vänta allt för länge, så onödigt att behöva gå och fundera på detta. Är det bara tiden som inte räcker till eller vad är det som felar i vårdens labyrinter?

Enligt hon som gjorde röntgen så ska läkaren där på avdelningen titta på dom samma dag så då bör min läkare ha svar inom några timmar. Och inte tar det så väldans många minuter att ringa ett samtal till mig. Eller? Men jag vet ju inte. Och jag vill för allt smör i småland inte klaga på min läkare eller sköterskan som gör ett fenomenalt jobb. Men någonstans är det fel.

Frustration och slöseri med energi som jag kunde lagt på annat, än en gång.

 

En annan sak jag funderar mycket på nu är huruvida vi ska göra med vaccinationen mot fästingar? Vi tog två sprutor förra året så vi har en kvar i år. Så är vi fullvaccinerade för tre år framåt tror jag.

Men så igår började jag läsa lite om biverkningar av detta vaccin och blev minst sagt fundersam om det verkligen är klokt att utsätta sig för vaccinationen! Vem ska man tro på egentligen.

Är det så bra som dom säger? Ger det så bra skydd?

En artikel jag läste slutade med att en läkare hade sagt att -Svenskarna är sjuka som dom är och behöver inte vaccinera sig för att bli sjukare.

Hm. Vad göra?

Han menade på att man utsätter sig för mera risker med vaccinet än utan. Risk för alzeimer och parkinson mm.

 

Ja det är inte lätt att veta vad som är rätt eller fel.

Men en sak vet jag nu ändå. Jag måste släcka lampan nu och sova. Hög tid. I morgon stundar mycket arbete. Så jag önskar dig en god natts sömn också.