Slut i dagboken

Ja så är vi då på sista dagen detta år. 2013. Så mycket som har hänt, både roliga saker och mindre. Som livet ser ut för de flesta antar jag.
Jag har varit ute en sväng i skogen med bössan på ryggen och hört hundens ljuva stämma. De kom dock inte åt mitt håll så efter någon timme gav jag mig hem igen.

 

Ja så här grönt och fint har vi det idag. sista december. Inte en snöflinga så långt ögat når. Bara lite vindar som drar i kronorna över mitt huvud. Annars lugnt. Det rinner i diket där hemma. Ute i hundgården blommar en lila blomma nu igen, ser jag från mitt köksfönster.

Jag går ut och plockar den.....

Vilken kontrast det blev i denna bild.

 

Tomten och så blommor från min trädgård, Den 31 december!

 

Visst är tomten fin?

Känns som en trygg tomte, som bär så fint på barnet.

 

Nu har det gått några timmar sedan jag började skriva dagens lilla text. Nu har Maja anlänt. Hon ligger här bredvid mig i soffan .

Så får jag tacka för detta år och önska dig ett riktigt Bra och Härligt, Fantastiskt 2014.

Jag ser med nyfikenhet fram mot det året.

Gott Nytt År.

 

Näst sista kvällen någonsin för 2013

Alltid lika magiskt detta, då det närmar sig slutet på ett år för att gå över till ett nytt. Man vill städa bort det gamla och se fram mot ett nytt spännande år. Ett friskt och roligt år . Och inget vet man. Inte ett skvatt.
Jag körde en sväng på morgonen, här i huset alltså. Bort med gammalt. Eldade sopor och skräp. Tvättade kläder, ja flera maskiner. Tvättade vantar som jag har tänkt tvätta länge men inte kommit mig för- nu hänger de på tork de med. Tog bort spröjsen från fönstren i dörrarna och skrapade bort färg som kommit på fel ställe då jag målade dom för flera månader sedan! Detta har jag gått och retat mig på sedan dess, men inte fått tummen ur som man säger och fixat dom. Men se idag blev det gjort. Och snabbt gick det. Vissa saker kan man verkligen fundera varför man inte tar tag i det meddetsamma?! Ja, nu blev dom klara under samma år i alla fall. Härligt. Bra jobbat Maggie.

Såg nyss på nyheterna. Tro det eller ej men nu, näst sista dagen på året, så talar de om hur dåligt informationen har nått till knallarna inför den nya lagen som träder i kraft första januari. Jo , du läste rätt. Från och med första januari ska knallar som tjänar över en viss summa ha kassaregister då de är ute på torg och marknader. Men ingen vet ännu hur det ska gå till. De intervjuade en man som har drivit blomster företag i många år, han hade skickat frågor till skatteverket för sex veckor sedan. Frågor som tex om det finns el framme på torget så de kan ha till apparaten osv. Men inte ett knysst från skatteverket. Inte ett ord! Är det inte knepigt så säg. Lätt att bestämma lagar men verkar inte så genomtänkt, kanske?

I morgon får vi främmande. En härlig gäst. Vår kompis Maja kommer hit över nyår. Alltså vår hundkompis Maja. En av Zelmas första valpar. Jag ser fram mot det jättemycket, det ska bli så mysigt att få låna henne. Fyra hundar i soffan, hi hi. Som gjort för en mysig nyårsafton.

Jag var in till Tranås idag och handlade lite mat. Så vi rer oss över nyåret också. Tänk vad länge man klarar sig på rester. Har inte handlat mat sedan ett par dagar före jul senast. Men nu var det dags att fylla på lite färska råvaror.

Har jag sagt att vi var på bio häromkvällen föresten? Vi har som tradition att gå på bio i mellandagarna med ett par goa vänner. Så nu var det dags. Ja, det är faktiskt ett år sedan vi var på bio senast. Nu såg vi i alla fall på "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" . Jag var rädd att jag hade för stora förväntningar inför den då jag har läst boken och tyckte den var helt sanslöst bra. Men filmen var också bra. Robert Gustavsson som hundraåringen Allan gjorde rollen superbra. Måste säga att jag är fascinerad över att de kunde få till dessa så olika scener, så olika miljöer i så olika tidsepoker. Till och med elefanten hade de fått med. Ja, Patrik var ju uppmärksam förstås och sa att det inte var samma elefant under hela filmen. Nej, det var tre olika sa han! Inte vet jag. Men med var den i alla fall. Klart sevärd.
Borde köpa nya boken som han Jonas Jonasson har skrivit och kommit ut med nu. Vet faktiskt inte vad den handlar om. Svårt att tro att han kan få till ytterligare en lika bra bok, men man vet aldrig. Han verkar ha väldig talang för att skriva.
Nu kommer Patrik in med ett lass ved så nu ska vi fyra på ännu mera i braskaminen. Mys mys.

Ger snart upp

Varför ska det hela tiden krångla så pass? Hemsidan krånglar, min blogg krånglar. Och allt detta tar så mycket tid för mig, tid som jag vill använda till annat. Ja jag börjar faktiskt tröttna. Inte roligt att lägga så mycket tid bara för att få skriva av sig lite.
Ska jag stänga av min sida?
Jag har nu skickat fråga till blogger, support. Får se om jag får något svar som jag begriper mig på?
Då det gäller hemsidan får jag väl ringa till veckan. Tror kanske att jag kan få tag på support där, otroligt nog. Det är ju inte alls självklart längre att få  hjälp- nej nu ska man vara ett datasnille eller också ha full support från någon inlejd specialist. verkar det som.
Idag har jag jobbat på kontoret så gott som hela tiden. Bra inneväder då det blåser och är grått och ruggigt ute. Längtar efter att få med mig maken till optikern för att titta ut glasögon, det börjar bli påfrestande att inte ha vettiga glasögon känner jag. Tur jag inte sitter vid datorer på heltid.
Oj vad jag klagar.
Nej, nog med det nu. Nu går jag och ringer en kompis istället. Som omväxling denna dag kan det vara kul att höra rösten på någon vän.
Så får vi väl se hur det går med mina sidor här i den här världen.

Så mysig julhelg

Mätta och nöjda med livet sitter jag nu här i soffan. Vår älskade familj har varit samlad och vi har fått mysa och vara tillsammans. Så skönt att få vara ihop. Ingen stress, äta då vi blev hungriga. Sova då vi blev trötta. Rolig julklappsdelning i går kväll där nog det mest udda var då Oscar fick en uppstoppad hare av Henrik. Ja, det stod längst upp på hans önskelista och jag har faktiskt kollat lite på sekond hand affärer men utan resultat. Men se det fixade Henrik. En jättesöt hare som dessutom kommer från Skottland. Numera döpt till Skott.
För en stund sedan åkte alla grabbarna. Så nu sitter vi här själva. Vi har monterat upp taklampan som Patrik fick av mig i går. Disken är avklarad, hundarna har fått mat, ser fram mot en slapp och skön kväll utan några måsten.
Vad otroligt gott det är att ha familjen. Så värdefullt det är att ha varandra. Tacksamhet.
För att bryta av från all julmat så åt vi idag kokt röding med potatis och skarpsås till. Jättegott. Till dessert åt vi min egen variant på rullrån.....

 

Rullrån som skål, fyllt med glass, grädde och hjortronsylt. Mumsigt såklart.

 

God Jul mina vänner

Så är det då kvällen före julafton, igen. I går då jag satt och njöt av granen framåt kvällningen slog det mig att det nu i veckan är fyra år sedan jag fick cancern bortopererad. Otroligt vad tiden går. Samtidigt så kan jag minnas känslan av hopplöshet och frustration fortfarande. Känslan av att jag trodde jag skulle dö snart kan jag fortfarande förnimma. Den finns nog alltid kvar där under ytan. Kanske är det bra. Kanske kan jag ta vara lite mera på tiden än jag hade gjort annars? I alla fall sätta värde på tiden jag fått bättre. Och fastän det gått fyra år så känns det som igår. Inte i min kropp kanske , men i själen.
I samma stund som jag vill ropa - "Yes jag lever än"- så får jag ångest då jag vet flera som inte har fått leva så länge som jag. Det blir väldigt dubbelt. Jag lider med de som förlorat en anhörig i år också. Ja inte bara i denna sjukdom såklart men den är ju lättare för mig att tänka mig in i. Det gör så ont i mig då jag möter vänner som kämpar på i sjukdom. Åh om jag kunde göra mera för att hjälpa. Om vi kunde bota alla nu, bums, direkt, här idag!

Nu sitter jag här , kvällen före dopparedagen igen. Med en pyntad gran, klappar därunder, det brinner i braskaminen, i ugnen står skinkan nygriljerad, i kylen finns mat för hela helgen. Ja tänk så gott vi har det. Kan inte nog sätta värde på det.
David är på väg hem , då ska vi som traditionen bjuder smaka på den varma skinkan. I morgon förmiddag blir det lite jakt här i skogen, en liten runda för Bezzie att få springa. Jag har inte bestämt mig än om jag ska följa med eller om jag ska hålla mig inne vid spisen och bestyren.
Oscar och Henrik kommer i morgon kväll. Idag var vi hos kära svärmor och svärfar och fikade o myste en stund. Önskar bara att  jag kunde titta in till mor och far också och hälsa på men det är ju inte lika enkelt. Vi får umgås per telefon som vanligt.
Jag är hos dom i tanken i alla fall.

 

Så här fin är vår gran i år. Den går i blått och silver, lite guld färg också. Och så massor med svenska flaggor.

Ja, det här blev lite tankar från mig här i soffan. Kanske inte de muntraste tankarna så här kvällen före jul. Men jag är tacksam, jag är glad, jag är tacksam för livet , för vad livet har gett mig. Och kanske framförallt vad livet har lärt mig.

God Jul önskar jag dig. En fridfull jul. Var rädd om dig.

 

Jul i vårt hus

Så kan julen komma hit till vårt hus också. Nu är det klart. Idag har jag städat, skurat hundbädden och under soffan och sådant som man inte gör varje vecka. Granen är inne och färdigklädd. Jag har julpyntat och lagt på mina juldukar. Jag har bakat pepparkakor, jullimpan och gjort lite till godis. Nu står tomtegröten och puttrar på spisen.
I morgon ska jag koka och griljera vildsvinsskinkan , griljera den vanliga skinkan, göra revbensspjäll och köttbullar. Sedan är det bara att frossa och njuta.
Läskigt vad bra vi har det.

I år har jag klätt granen i blått och guld. Ja lite silver också. Och så massor med svenska flaggor. Känns bra att pynta med just flaggor i dessa tider av demonstrationer. Massor med svenska flaggor.

 

Långt från alla har det så bra som oss. Det är alltid med ett visst vemod man pyntar och lagar mat då man vet att många har det så dåligt på olika sätt. Många lever i misär, somliga lever i rädsla under julhelgen, somliga lider av ensamhet i juletider. Somliga är sjuka och lider av den anledningen.

 

Såg just på nyheterna om maten för pensionärer i Skövde, maten som de får hemkörda i matlådor, verkar inte så smaklig precis. Vad sägs om potatis som är stenhård med hål i mitten? Eller uppvärmd olagad fisk? Inte kul det heller. Hur har dom som lagat detta tänkt sig detta? Jag bara undrar.

En kontrast till detta tema. Vad sägs om att köpa en plats i Paris under 2014 för att få provsmaka en av världens äldsta viner? Finns tio platser att köpa, varje kuvert kostar visst 150 000:- Ja, olika är livets lotter verkligen.

Nu måste jag gå och röra i gröten. Önskar dig en fortsatt trevlig kväll.

 

Förkyld

Så besviken jag är. Jag hade planerat att åka och hälsa på med mina hundar hos Maja, en av valparna, idag. Men med den hostan jag har så är det inte läge att åka och smitta folk. Så var det med det. Snopet men samtidigt kan jag inte klaga, det är första gången jag har hosta på i alla fall tre år.
 På spisen står en köttstek och puttrar, hundarna har fått mat och väntar på att få gå ut. Efter en regnig natt så verkar det bli en fin dag. Stilla och solen börjar synas bakom molnen.
 Livet är gott att leva. För mig. MEN jag våndas då jag vet flera i min närhet som kämpar på med sina cancersjukdomar och andra eländiga sjukdomar. Det kan ta ner humöret snabbt. Man somnar i tanken på dessa vänner och vaknar i samma tanke. Önskar man hade ett trollspö och kunde ta bort sjukdomarna, bara så.....Att man kunde göra något konkret som blev bättre för dom. Usch vad detta är jobbigt.
Jag tror att har man som jag haft cancer en gång så kan man inte låta bli att undra varför jag lever ännu medans andra inte får leva! Varför mår jag bra men somliga av mina vänner får tillbaka cancern? Vad är egentligen meningen?
Ja jag lär inte få svar på dessa frågor, i alla fall inte här i detta livet. Får ta en dag i sänder och göra det bästa av situationen.
Nu så här i tomtetider så får ju människor för sig att göra lite godhjärtade saker. Hörde du om busschauffören i Stockholm som överraskade alla sina passagerare med att sätta en julklapp under deras säten!? Det var väl en kul ide´.  Lysande, mer sådana positiva initiativ vill jag se.
Hörde också om en liten kille som hade sett flera uteliggare på väg hem och han kunde inte släppa detta att han hade mat men inte dom. Gav sig inte förrän han och hans pappa hade gått och köpt, jag tror det var hamburgare, mat och delat ut till dom alla. Sedan hade han jobbat vidare med dessa tankar. Jag älskar dessa företagsamma barn, så oförstörda och så framåttänkande. Vilka företagare det kan bli av dom. Härligt , eller hur?
Något barn hade tagit av sina sparpengar och gjort julklappar som han delade ut bland annat till nyanlända barn från andra länder.  Helt underbart.
Idag sker en sådan fantastisk händelse i Adelöv. Idag är barn från Tjernobyl gäster i församlingshemmet. Traditionella julbaken, julpysslet, gudstjänst i kyrkan och så god mat och härlig samvaro tillsammans. Det mest fantastiska att vara med om är då barnen får var sin julklapp, dessa barn som har ett tufft förflutet, den glädjen och stoltheten i deras ögon, den är värd hur mycket som helst. Jag har varit med några gånger genom åren men jag lär inte åka dit idag och smitta dom med min hosta. Men hoppas verkligen de får en fin samvaro och gemenskap där i dag.
Nu ska jag göra lite nytta, mot kontoret......
Önskar dig en riktigt fin fjärde advent helg.

Mor dotter - kärlek

Titta ska du se vad goa mina hundar är mot varandra.

Den här bilden tog jag igår då hundarna hade fått varsitt ben. Moa gillar ben och högg in på det direkt medans Zelma la sig och tittade på. Men se efter en stund, då Moa hade gnagt och mjukat upp ena änden DÅ vill minsann Zelma ha det. Sagt och gjort, hon tar det och Moa ligger snällt tätt bredvid och väntar och hoppas att mamma ska tröttna snart. Snällt eller hur?

I morgon ska vi åka och hälsa på Maja, Zelmas första valp. Kul att få träffa henne, både för mig och för hundarna.

Idag har det blivit lite mera ljus här på gården. Elektrikern har varit här och installerat utebelysning på garaget och lagården. Så fint det blir. Så mysigt med lite fler ljuspunkter. Nu gör det verkligen skillnad också då det är så totalt mörkt ute.

Nu sitter jag här med en kryddnejlika under tungan! Förkylningstips från mor. Får se om det gör någon skillnad på min  hosta? Smakar i alla fall jul så det förslår. Kan ju vara ett tips för att komma i julstämning kanske.

Vad gott att de två försvunna barnen i Barnarp kom tillrätta. Man grips verkligen lätt av panikkänsla bara av att tänka tanken på att ens barn skulle försvinna. Huga mig. Men de verkade väldigt kloka och rådiga, hade ju plan hur dom skulle försöka hålla sig vakna i stugan i skogen under natten och försöka gå vidare då det blivit ljust.

En stund efter att de sagt på nyheterna att barnen var upphittade flög en helikopter över hustaket här. Tror att det var helikoptern som varit där för att söka med värmekameror. Skönt att det finns så bra hjälp att tillgå. Ja, dessa två familjer kommer nog att njuta av julens gemenskap än mer i år än tidigare skulle jag tro.

Nu har lussebulls degen jäst klart. Dags att hugga in på den. Ska försöka göra lite mindre modell nu så räcker de längre. Och sedan ska jag förbereda lagen till vildsvinsskinkan som jag skall rimma och koka.... spännande.  Måntro om jag kan lyxa till det och koka knäck i kväll också. Otroligt vad bra vi har det. Kan gå och välja och vraka bland godis och kakor att baka.

 

Så dråpligt idag

En körig eftermiddag i Jönköping idag. Klockan 13 synundersökning där jag fick bekräftat att synen har blivit sämre. Dags för glasögon tror jag visst.
Klockan 14.40 tid hos gyn. DÅ hände det dråpliga. Då jag sitter där och pratar med den snälle läkaren lyckas jag vända upp och ner på min handväska. Och såklart är ju inte jag något undantag utan jag hade ju mängder med prylar i min väska. Allt spreds ut över golvet, in under läkarens skrivbord......kul, nja, jag vet inte det. Jag känner förvisso läkaren skapligt nu efter många års besök så vi skrattade rejält bägge två.
Efter undersökning så skulle läkaren gå utanför sitt rum en stund så då tyckte han jag kunde passa på att plocka upp mina pinaler. Så jag kröp runt där på golvet, under hans skrivbord, under hans stol!!! Har du varit med om detta någon gång? Ha ha, jag skrattade för mig själv där då jag kröp runt på alla fyra. Mycket ska man vara med om innan öronen ramlar av.
Ja så klockan 16 hade jag tid för  att klippa håret vilket jag verkligen såg fram mot. Som vanligt har jag varit och klippt i min lugg själv. Så nu var det gott att få en frisyr igen. Skönt.
Tänk att jag klarade att hålla alla tiderna. Inte illa eller hur?
Några klappar hann jag inhandla också.
Utanför köpcentrat stod en kille från frälsningsarmen med bössan. Långt innan jag kom fram till honom hade jag en tia i handen i fickan som jag skulle lägga i bössan. Det dråpliga var att då jag kom fram till killen så känner jag ju honom! Underligt hur det är.
Jag var in på en sminkaffär och köpte lite ögonskugga, sådant där krims krams, helt onödigt och ändå så kul att köpa någon gång. Utanför dörren satt en kvinna med sin kopp och ville ha pengar. Jag brukar inte lägga i pengar då jag är osäker om dom får behålla pengarna själva. Skulle hellre vilja gå och köpa något att äta och ge till dom. Men idag frångick jag min princip. Jag gav henne lite pengar, hoppas att hon får behålla dom.
Nu ska jag göra lite mera rullrånssmet så den får stå sig över natten.

Hur ska det gå om man blir gammal?

Ja det undrar jag verkligen. Jag anser mig inte vara så gammal än, men ack vad krångligt det kan bli och kännas. Idag skulle jag nämligen skicka diverse julkort samt paket med posten mm. Ja vi tar det från början.
Första anhalten var att åka till utlämningsstället för bussgods i Gränna. Där fick jag ut paketet till Patrik, bara genom att ha ett kollinummer och att de kände igen mig! Bra och enkelt.
Nästa anhalt. Till gamla posten, där de idag har öppet två timmar på morgonen, under vardagar, då de samtidigt sorterar posten. Här kunde jag kvittera ut mitt nya körkort- med legitimation och rek i handen. Brevbäraren var så gullig då han tyckte jag såg yngre ut på mitt nya körkort jämfört med mitt gamla. Inte illa eller hur?
Men här kan man ju inte göra övriga postärenden. Nej, det gör man på Ica.
Vidare in på Ica med min kasse med 52 julkort och flera paket. Till avdelningen för postinlämning. Men nej där tog det stopp igen. Här kan man bara lämna in redan frankerade o klara försändelser. Frimärken etc får man köpa i kassan! Jaha, bara att bege mig till kassan och köa och ställa till en skapligt lång kö bakom mig tills jag fått alla frimärken och vägt in rätt paket till rätt ställe.....utländska brev med rätt porto osv.
Frimärken på plats och så ska jag posta allt då. Tillbaka till postinlämningen där killen tacksamt tar emot mina paket.... Puh, så var det gjort. Nu handlade jag lite och passerade alltså kassan en gång till. Börjar känna den här kassörskan nu.
Men tro det eller ej, då jag kommer tillbaka till bilen får jag se en avi på sätet. Åh, den har jag missat att lösa ut åt Patrik , på Ica. Tillbaka in till postinlämningen och faktiskt, tro det eller ej. Jag fick ut paketet genom att visa Patriks leg och mitt!
Men min fråga är bara, HUR gör gamla människor i vårat samhälle idag? Det är ju en hel vetenskap att komma till rätt plats med rätt avi och så vidare. Hm, ja inte har det väl blivit lättare eller? Nog var det bra förr då lantbrevbäraren kunde fixa allt det där.
Jaha, det var dagens klagan det.
Här kommer jag till något roligare.

 

Här kan du se en bild från sagoboken som ungdomarna har gjort. Härliga bilder från konstnären i Hammerdal. Och ett mysigt kort till varje köpare. Verkligen bra genomtänkt. En fröjd att hålla den i handen.

 

Idag plockade jag lite ute i garaget. Hade lite saker staplade uppe på kartonger. Varför gillar man inte möss för? För nog ska du tro att det plötsligt rörde sig under ett tygskynke där i en trälår! Och fram kikar en liten söt mus. Såklart jättesöt men jag kan inte med att tycka om dessa små varelser. De är på något sätt så oberäkneliga.

In efter katten men han hade gömt sig under sängen och sov i godan ro. Lyssnade inte alls på mina lockande rop. Tillbaka ut till låren och kika, jo då nog satt musen kvar där och kikade och undrade säkert varför han inte fick vara där för.

Inget annat än att försöka få ut den. Men hur? Ja, jag tog en plastsäck och lade över och liksom svepte runt om i tron att musen skulle sitta stilla och inte försöka ta sig ut..... bar detta "paket" försiktigt ner för trappan och kom utanför dörren.....då jag slant till med påsen och tappade greppet om det hela. Fick släppa taget och ut kom den lilla musen. Efter en kort flygtur tog den sin tillflykt tillbaka till garaget, tror jag. Jag hann liksom inte riktigt se var den sprang. Ja, ja, det där boet är i alla fall borta. Nu får den bygga något nytt och det lär den göra också. Ska gillra fällor nu så får vi se vad som händer.

Nu närmar sig tiden för julkalendern på tv. Det ska jag se. Trevlig kväll på dig.

Idag har jag varit i kyrkan, Adelövs Pingstförsamling, i Hult och funderat vidare i byggandet. Vi gör ju en stor renovering där nu. Idag träffades några av oss i  kommitten och diskuterade vidare i våra tankar om färg och beklädnader invändigt, stolar mm. Mycket som ska bestämmas och kännas bra för alla.
Då jag kom hem tog jag tvärt av och tömde två garderober på övervåningen i vårat hus, sågade till skivor till de gamla fönstren som idag är täta utifrån. Men har gapat tomma och mörka sedan vi tilläggsisolerade och brädfodrade. Nu sitter där skivor för med isolering emellan och det blir varmt och gott i garderoberna och inga möss kan ta sig in där heller. Sååå skönt att få det gjort. Kul då man klarar det själv. Har en väldigt bra skruvdragare, kan Oscar så kan väl jag!
Det bästa var att under tiden jag skruvade och grejade fixade maken middag. Med katrinplommonsuffle´till dessert. Inte illa. Tänk att det smakar så mycket bättre då man slipper laga maten själv, IT problem eller vad?
Ja så med andra ord är jag rätt så nöjd med dagen. Tar nog och slappar lite nu och laddar för morgondagen. Ska ta mig i kragen och hänga med på lite jakt en stund från morgonen. Får se hur länge jag har ro att vara i skogen, måste jobba på här hemma. Har en beställning på en tavla som jag skulle behöva några timmar till också. Fungerar inte att stressa då man ska texta. Måste hitta en lugn stund.
I går var det fredagen den trettonde och definitivt inte min otursdag. Tvärtom, en bra dag. Jag vann faktiskt pris via Ponsse Ladies club. På något sätt, vet inte i skrivande stund riktigt hur men kul är det ju alltid att vinna.
Hoppas du har en bra och mysig lördag kväll nu.

Piiiiiiinsamt

Är det sant? Har du hört nyheten från minnesstunden i Sydafrika....???? Han mannen till höger om talarna , han som skulle översätta till teckenspråk! Han kan inte teckenspråk över huvud taget! Detta måste vara rekord i att kunna lura antalet människor. Hur i all sin dar kunde han få hålla på , talare efter talare? Är det sant?
Man kan gå till historien av olika anledningar, det är då helt klart.

Patientföreträdare kurs

Ja så har jag landat hemma igen. Efter två mycket intensiva kursdagar i Stockholm. Jag och ett stort antal fantastiska människor som är valda som patientföreträdare har fått huvudet fullmatat av information, nyheter, bra saker och mindre bra saker som händer i våra landstings vård. Somliga landsting går stadigt framåt i utvecklingen medans faktiskt tyvärr någon går bakåt i stället. I alla fall om man frågar oss patienter. Kan kännas hopplöst att ro denna skuta och försöka påverka i allt som borde kunna bli bättre. Men jag känner mig ändå hoppfull då jag nu träffat alla dessa fantastiska människor med så mycket kunskap, erfarenhet och vilja att påverka. Vilja att göra en förändring till det bättre. Vilja till att påverka de som bestämmer och styr ute i vårat land.
Känner mig å andra sidan rätt liten. Lilla jag, vad ska jag kunna göra i vårat landsting? Vad kan jag göra för att förbättra?
Hm, det tål att fundera på det minsann. Men jag får väl landa i detta nu och se vad tiden har att ge. Jag har styrelsemöte i bröstcancerföreingen i morgon kväll och då hoppas jag få ordet under en stund, har flera saker att ta upp som jag tycker känns viktiga.
En av killarna som var med på kursen kom från min kära hemstad, Östersund. Tro det eller ej, men såklart hade vi gemensamma bekanta. Faktiskt en av hans kompisar hade jag som chef på affären i byn där jag jobbade i min gröna ungdom!
 Fick kontakt med många mysiga människor där i huvudstaden som jag hoppas på att få ha vidare kontakt med. Får jobba på det.

Stadshuset i decemberskymning.

I går kväll landade jag hos Oscar o familjen. Idag har vi tillbringat tiden i Haga Tårtcompani och Bageri, Oscars bageri. Jag slutar aldrig förundras över denna pojk! Han har nu iklätt sig en ny roll, nu är han snickare. Han bygger nämligen bänkar och annan inredning där i bageriet som om han hade utbildats i det också! Otroligt att se. Är nog bara så att vågar man så kan man åstadkomma så mycket. Har man modet att våga riskera att misslyckas så kan man skapa mycket.

Haga Tårtcompani och Bageri ska enligt planen öppnas i mitten av januari. Det ligger på Torsgatan 75. Tillsammans med Anna Cardelius ska han snart förverkliga en dröm, att få ha ett eget bageri. Med egna bullar och kakor och inte mins alla fantastiska tårtor. Mycket hade hänt i lokalen sedan jag var där förra gången och så får vi se nästa gång, måntro om det är öppet då? Jag skulle vilja vara där och hjälpa till mera, en dag i veckan eller så. Men det är ju för långt till huvudstaden. Får invänta rätta läget att åka upp igen.

Så här ser det ut i fönstret än så länge. Men snart,...... snart..... vankas det andra bullar.

 

Här är den stora fina ugnen som ska få förse så många människor med gott bröd och smarriga tårtor.

Vill du se mera av vad som komma skall kan du titta på deras hemsida hagabageri.se

 

Nu borde jag gå och lägga mig och sova ut lite i min säng. Är skapligt trött i huvudet efter alla intryck och samtal. I morgon bitti får jag kärt besök, då kommer ungdomarna hem till mig, de som har gjort den fina sagoboken om Nils och Alva, som jag har berättat om tidigare här på min blogg. Dessa fantastiska ungdomar som har åstadkommit så mycket på så kort tid. Och verkligen gör en stor insats för att få in pengar till cancervård för barn mm. I morgon hoppas jag få hålla en bok i min hand, med deras signaturer i så klart.  Så ska vi fika tillsammans.

 

 

 

God morgon. Sitter på tåget mellan Mjölby Linköping.  Bilresan så långt gick jättebra o tågen verkar rulla som dom ska. Ser fram mot kursen, hoppas det blir givande dagar.  Hoppas få mera kontakter som kan vara bra att ha. Jag har en idé som jag behöver lyfta bland människor i samma situation som jag. Alltså människor som liksom jag har haft cancer.  Kan inte säga mer än så här på min blogg men håll tummarna för mina tankar om du vill.
Ju vad det låter om tåget . Låter som vi plöjer genom snö med massor med is! Plogar vi?
Hoppas jag stavar rätt nu så det går att läsa . Har så liten text på mobilen så det blir som det blir.
Hej så länge.

Snö snö så långt ögat når.

 

Hej världen. Vad gör jag? Undrar du var jag har tagit vägen? Det gör nästan jag med. Förstår inte var dagarna tar vägen. Tiden rusar förbi och jag försöker hänga med.

Nu har ännu en helg gått till ända. Jag laddar för att åka upp till Stockholm tidigt i bitti för att få delta i en kurs för patientföreträdare i utvecklingen av cancervård. Hoppas på ett par givande dagar med många nya spännande kontakter och nya ideer och lärdomar förstås.

Hoppas att tågen rullar på i morgon också. Idag har vi fått massor med snö och blåst har det med gjort så det driver igen meddetsamma. Nu är det ett par grader minus och regn i luften, så då blir det rejält halt. Bra att jag bara har några kilometer snöig grusväg först, sedan motorväg några mil till tåget. Ja, det ska säkert ordna sig. Ägg under foten och gott om tid att köra så ska det säkert ordna sig bra.

Stannar kvar ett dygn hos Oscar o Henrik också. Ska bli så spännande att se hur det ser ut i hans nya bageri nu, Haga Tårtcompani och Bageri på Thorsgatan. Sist jag var där var det en byggarbetsplats. Nu har maskiner börjat anlända och installerats så det tar allt mera form för ett bageri med tillhörande servering och butik. Kul kul.

 

Gissa vad vi gjorde i går? Jo vi var med våra goa anställda på konsert i Jönköpings Konserthus. Kalle Moreus, Orsa Spelemän och Sanna Nilsen var där och gav en otrolig konsert. Fantastiskt. De gav verkligen allt. Superduktiga musiker, varenda ton satt klockrent. Vi hade platser på andra raden så vi kunde inte sitta bättre.

Vad vore livet utan musik och sång? Väldigt fattig skulle jag vilja säga. Otroligt fattig.

 

 

Underbart, helt underbart. Tack alla.

 

 

Nu såg jag Kalle Moreus på tvn. Han ska visst vara programledare i , jag tror det var, "så ska det låta"

 

Nehej, nu har jag suttit här några minuter. Nu ska jag stryka tvätten och packa lite. Men först vill visst hunden ut igen. Ut i snön. Tänk att det är så roligt med snö. Zelma och Moa är fullständigt tokiga i snön, då finns det hopp att matte kan kasta snöbollar som man får jaga. Bezzie gillar också snön men mer att nosa på och söka spår i tror jag.

Önskar dig en riktigt bra vecka.

 

Nu är det vitt

Ja så har vintern tagit över efter hösten. Utanför mitt fönster ligger det vita drivor av snö, domherrarna trängs bland andra fåglar i fågelbordet. Idag fick de knäckebröd och talgboll. En bit ister från en skinkbit hänger också i ett träd.
Så vackert är det, solen lyser och träden rör sig bara lite nu. Senaste dygnet har ju annars varit tämligen blåsigt. Strömmen kom och gick så det var inte lönt att dra igång några datorer eller annat elkrävande. Nja, inte riktigt sant. I går eftermiddag kunde jag inte hålla mig utan drog i gång med en saffransdeg. Tyckte det var lugnt, strömmen hade varit här i flera timmar, MEN precis då jag hade blandat degen och ställt den för jäsning så gick strömmen igen! Men efter lite hit och dit så höll den sig kvar så jag fick mina bullar gräddade och lagade även middag. Så beroende vi är av elen minsann.

En dag som denna då solen lyser så fint in så syns dammet desto bättre. Och alla hundhår. Men nu har jag tagit bort dom, för en stund i alla fall. Klippte klorna på hundarna och kammade dom. Dammsög hela huset och torkade golven. Så känns det lite fräschare.
Nu ska jag sätta mig på kontoret en stund. Blev ju inte gjort det jag tänkt i veckan som gick, får väl skylla på Sven.
Undrar hur många som döper sitt nyfödda barn till Sven efter denna storm? Ett sätt att vända något negativt till något väldigt positivt, eller hur?

Borde ge mig ut och skotta lite snö sedan innan det mörknar igen. Ska komma mera i morgon sägs det så det är väl bra att försöka hålla undan i möjligaste mån.

Hoppas du har en bra dag. Nu kör vi vidare.

Vårdanalys.

Ja ännu en utredning är klar. Nu visar de än en gång hur mycket tid det tar att sköta allt administrativa inom vården. Att det tar väldigt mycket tid i anspråk för att dokumentera för läkaren istället för att ägna tid åt patienten. Vi har väldigt bra tillgång till läkare per patient räknat i vårat land, MEN då läggs krutet istället på att dokumentera och administrera.... Är det klokt? Vad är viktigast? Är det inte människan som betyder mest? Är det inte människan som är viktigast?
Hur gjorde läkarna förut, då dom inte ens hade dator? Då allt skulle skrivas för hand. Hur i all sin dagar hann läkarna med patienten på den tiden?
Dessutom säger de som gjort undersökningen att språket ändras och blir svårförståeligt. Varför?
Ja inte vet då jag. Och inte lär jag kunna ändra på det heller.
Igår pratade jag med en väninna på telefon. Hon har följt sin syster i vårdens labyrinter nu i sommar och höst. Till en början var de så glada och nöjda och tacksamma för det stöd och bemötande de fick. Men tyvärr var det inte lika positivt längre. Nu har de sett baksidan, hur hennes syster slussas runt mellan korttidsboende för att i nästa stund köras hem, inte få veta vad som ska hända eller hur operationen lyckades som de gjorde för länge sedan . Vad säger man då man hör vänner säga så här? Vad kan man säga som tröstar och hjälper? Jag känner mig så hjälplös. Om jag kunde hjälpa till men det är inte så enkelt.
Ja mycket rör sig i skallen min....
 Idag har vi haft en riktig utomhusdag med massor förberedande inför vintern. Det vankas ju snö i slutet av veckan. Så idag tog vi en kraftansamling och tog upp båtar och ställde in allt som ska in så nu är det faktiskt klart , nu kan det snöa. Nu kan vintern komma. Ja det är väl granen som fattas. Den har inte hittat sin plats här ute än men det får bli vid senare tillfälle. Kanske lika bra att vänta med den, talas ju om starka vindar också. Vi får väl se.
Nu vankas det stekt fläsk som maken har stekt. Så nu lär jag vara lite sällskaplig och njuta av denna delikatess. Och så laddar jag för bonde söker fru, förstås!

Hej här är jag

Åhhhhh så glad jag blev nu. Då jag åter en gång loggade in mig på min blogg, i tron att det skulle bli error igen, men det fungerar nu!  Ingen aning vad jag gjort som rättat till felet eller vad som hänt. Men fungerar gör det nu i alla fall. Kul.
Har inte kunnat skriva något på länge. Något hände , uppdaterades under natten och helt plötsligt så funkade inte bloggen mot min vebbläsare eller vad det nu var som var fel.
Men nu är jag åter här igen.
Har idag också uppdaterat vårat mobila bredband så får vi se om det kan avhjälpa problemen med telefonen också? Den fasta. Den som vi har vant oss av med att använda nästan helt då vi inte har fått den att fungera som den ska.
Och nu inväntar jag Stig som kommer för att installera Canal Digital. Så kanske vi kan se på tv utan att det fladdrar och sprakar också! Vilken dag det här ser ut att bli. En tekniskt helt underbar dag.

Vad har då hänt sedan sist? Oj massor. Jakt förstås. Både på älg och gris. Med lunch till jägare.
I går var jag i Jönköping hela eftermiddagen. Först ett spännande möte med ett par kvinnor på landstinget där vi diskuterade marknadsföring. På kvällen hade vi vår julfest med medlemmarna i Victoria föreningen. Jag hade skänkt en vinst och tänk att jag vann två! Det är inte likt mig. Brukar inte ha någon tur alls i lotterier. En trevlig kväll med mysig samvaro.
Underlig känsla att se alla dessa kvinnor och veta att alla har gått samma resa som jag. Eller att jag gjort samma som dom. Ett sextiotal kvinnor som alla har drabbats av bröstcancer. Men tänk så stärkt jag känner mig då jag ser och hör om så många som har fått leva så många år efter sin sjukdom. En kvinna jag pratade med i går hade varit med om både tio och tjugo årsjubileumet i föreningen, och nyss firade vi ju trettio. Inte illa eller hur? Då blir man glad.

Nu kom Stig så nu måste jag rusa vidare. Hoppas få sällskap vid kaffebordet. Har lite tårta kvar sedan adventskaffet hos David i söndags. Det smakar säkert gott idag med.
Hej hej

Nu har jag invigt mitt nya järn

Yes, vad roligt det var. Har i alla år så långt tillbaka jag minns bakat rullrån till jul. Växte upp med den traditionen och älskar dessa ljuvliga rån. Har alltid stått och kämpat vid ett gjutjärn på en spisplatta, labbat och spillt och fastnat och dummat sig. Men jag måste ju bara ha dessa kakor till jul. Så är det. Men så kom mor med förslaget att kolla om det finns elektriska järn! Ja men visst finns det det. Sagt och gjort. I förra veckan beställde jag ett järn via internet och igår hämtade jag ut det på Ica i Gränna.
Gjorde så smeten i den traditionella bunken i går kväll. Och nu har jag precis avklarat första omgången med rullrån. Såååå kul det var och sååååååå smidigt med ett elektriskt. Inte alls lika labbigt, flera av rånen blev hela rån än tidigare år. Den enda nackdelen jag kan se så här långt är att rånen är lite tjockare än då jag använder det gamla järnet.
Men lika goda......

 

Visst är det snyggt , mitt järn?

 

Blir du inte sugen så säg?

Dessa rån ska vi ha på adventskaffet hos David på söndag. Så har jag en anledning att baka flera till jul. Så roligt var det.

Nu lär jag gå ut med hundarna en sväng innan det mörknar.

Adelövs Julmarknad år 2013

Nu har jag landat i soffan. Trött och lagom mör i kroppen. Men nöjd med helgen och även dagen idag har varit jättebra. Har efter kontorstjänst putsat fönster på övervåningen, städat kontoret och satt upp adventsljusstakar. Ja, jag vet, det är inte första advent än. Jag brukar vara stenhård på det och inte tända dom förrän dagen före. Men nu blev det annorlunda i år. Passade bra att göra det idag. vet inte hur det ser ut i slutet på veckan. Och egentligen spelar det väl ingen roll. Det är ju nu man vill ha det  mysiga ljuset. Nu då det är så mörkt ute.
Så tog jag en sväng till Gränna med en full släpkärra med skräp sedan husrenoveringen. Hade en hög med plåt och isolering mm som har blivit liggande. Men se nu är den borta med. Skönt att få undan ifall det kommer snö vad det lider. Det blir ju inte smidigare att få bort det då precis.
Nu sitter jag här med lite varm god glögg. Skönt att landa och smälta helgens aktiviteter och möten med goa människor.

Hur gick då Adelövs Julmarknad i går? Jo, jättebra. Massor med människor kom till denna marknad, strålande sol från en klarblå himmel, någon grad kallt och lite lite snö. I alla fall på parkeringen.
 Jag hade jätteroligt. Varför har jag inte varit tomte tidigare för? Det var ju jättekul. Ja jag kom igång så pass, den där lilla förskollärar tarmen kom igång, teaterapan inom mig väcktes samma sekund som skägget kom på. Det blev tre timmar då jag gav allt. Och vi fick in 95 önskelistor från glada förväntansfulla barn.

Här är tre glada tomtar som värmer sig vid elden.

En liten underbar kille kom med stadiga steg hand i hand med sin mamma rakt mot mig. Då han kom fram säger han modigt -"den här påsen med alla mina tuttar ska tomten ha".
Och så gav han påsen till tomten. Tomten berömde honom och berättade att nu kommer alla de små tomtenissarna att bli jätteglada då de får hans nappar. Så frågar tomten om han vill skriva en önskelista till tomten. Nej, säger han bestämt. Så frågar tomten om han vill ha en godis av tomten. Då svarar han ännu mera bestämt ,- Nej. Han hade verkligen laddat för att lämna sina nappar, det råder det inga tvivel på. Modig kille
En tomte fick en liten ring av ett barn. Tänk så snälla barn det finns.

 

Nu får tomten i Tomteboda att göra, om han ska fixa julklappar till alla dessa barn.

 

 

Här samlade vi alla önskelistorna. Den blev snabbt full då barnen stundtals köade för att skriva sina listor.

 

Ja så kul var det. Jag åkte till och med en tur med häst och vagn tillsammans med flera glada barn och några vuxna. Många tyckte det var kallt men se det kan man lätt lösa med att ha skägg. Jag tror jag ska ha skägg i fortsättningen då jag står på pass i skogen och fryser. Det kanske är en bra ide´.

 

Köpte jag något då på denna mysiga marknad? Här fanns ju marknadsgodis, färskrostade mandlar, glögg, korv, strömmingsmörgås för att nämna några av godsakerna. Frukt och honung, korv och andra delikatesser. Dörrkransar, tomtar, tavlor, chokladhjul, lotterier, havrekärvar till fåglarna, änglar och en massa andra trevliga saker.

Ja jag köpte en korv vilket blev dagens middag. En glögg och en kaffe. Det var det hela. Jag satsade istället på att fota under den timmen jag hade på mig. Och prata med folk förstås.Men man orkar väldigt mycket på en korv.

Fick äta mig mätt på kvällen då vi fick kvällsmat hos mina kära svärföräldrar. Tänk att just söndag kväll ska vara så mysig. Så avslutande för helgen och så förväntansfull inför en ny vecka. Ja, nästan så söndag kväll är en favorit för mig.

 

Träffade flera människor som jag inte sett på länge. Bland annat en kvinna som jag egentligen inte har pratat med sedan 1989! Hon kom o hälsade glatt på mig och såg hur vilsen jag såg ut då jag inte kunde placera henne. Efter en stunds förklaring kom jag såklart på vem hon var men det är klart att det är några år sedan vi sågs om man säger så. Käre vänner, vad mycket som har hänt sedan dess. Kul att hon kände igen mig, trots att jag har en helt annan hårfärg numer.

 

 

 

 

Trevlig helg

Tänk att det är bara en vecka till första advent. Otroligt vad tiden går snabbt.
Men mycket ska ske innan det är dags att ta fram adventsljusstakarna. I helgen ska det jagas älg tillsammans med goa vänner.

På söndag är det dags för vinterns stora begivenhet i Adelöv , nämligen Adelövs Julmarknad. Hoppas på bra väder och mycket folk. Det sistnämnda behöver jag nog inte oroa mig för. Det är numer otroligt mycket människor som letar sig ut denna söndagen före första advent. Vilket år i ordningen har jag inte koll på men det är många nu. Och blir allt populärare för varje år, både sett till antalet besökare och även för antalet knallar. Många vill vara med och det är ju buskul.
Jag ska roa mig i tomte"huset" större delen av tiden. Har förberett en låda där barnen kan lägga sina önskelistor som vi sedan ska skicka till Tomten.
Ja, jag gör det i år igen. Vi fick ju så bra respons från Tomten förra gången vi gjorde det så vi kör i år igen.
Roligt att träffa lite folk där på marknaden. Brukar bli en och annan glad överraskning, någon man inte träffat på länge. Med andra ord inte svårt att få tiden att gå.
Kommer du? Marknaden börjar kl 12 med marknadsgudstjänst i kyrkan. Sedan är marknaden igång mellan klockan 13 - 17. Välkommen om du har möjlighet.

Nu brinner det gott i braskaminen, en gratäng är i ugnen och steken är klar sedan igår. Vi hann inte äta middag igår så då tar vi den i dag istället. Smidigt i dag med andra ord. Vill tillägga att vi åt en rejäl lunch igår så det går ingen nöd på oss inte. Vi somnade mätta igår också.

Blir en slapp kväll vid tvn i kväll. Ladda inför den uppbokade helgen. Hoppas du får en skön kväll också. Och en bra helg.

Bygget går vidare

I går kväll samlades vi igen, gänget som planerar i vårt kyrkbygge. Arbetet går fint framåt och byggarna ligger i liksom församlingsmedlemmar. Imponerande.
Den här gruppen jag är med i har så otroligt roligt tillsammans. Vi går igång då vi diskuterar väggbeklädnader, golv, färgsättningar osv. Ja, vi kan få världens underligaste ideer ibland. Det sköna är att vi kan prata om dom. Alla säger sitt och vi är så överens i tankar och funderingar. Landar så gott i gemensamma beslut känns det som. Häftig känsla. Igår fick vi en rolig ide om ett specialbord. Ja somliga tycker nog att det låter som en knäpp ide´. Vi får se om det blir verklighet av det hela.´
Kom hem rätt så sent och hade svårt att sova i natt då jag låg och funderade vad vi gått igenom i går. Tänkte mig in i rummens färger etc.... Spännande.

Såg på facebook idag att programledaren för svt barnprogram har gjort bort sig. I mina ögon grundligt! Hon har visst under ett barnprogram skurit sönder en docka, tagit ut ögon osv!!!!!!!!!!!!!Vad i hela världen tänker människan med? Varför reagerar ingen i produktionen? Kamerateam, vilka som helst? Finns det ingen som censurerar vad barn ska se? Det här var då bland det dummaste jag har hört. Sååå sorgligt.

Skönt att skriva av mig lite här. Men nu måste jag gå vidare, ut och lasta en kärra med skräp som ska till sortergården. Hoppas du får en bra dag. Här är det grått men vindstilla och inte kallt. Bra arbetsväder med andra ord.

En sur fråga

Ja nu har jag en sur, eller kanske syrlig fråga.  Jag fick ju för länge sedan en liten planta av Oscar som jag vårdat ömt och pratat med som sig bör. Och det växer en citron, tror jag det är. Men nu min lilla fråga, NÄR ska jag skörda den? Vågar inte röra den då jag är rädd att den ramlar av!!! Den blir allt mera gul nu så jag tror stunden närmar sig. Så spännande.
Det där stora fönstret där den står är visst bra för blommor. De får mycket ljus där och bra väderstreck. Flera orkideer är på gång att slå ut nu igen. Härligt så här i november mörkret då det blommar och frodas i fönstren. Novemberkaktusen blommar också.

 

Visst är den fin?

Lördag natt, klockan är 2.43

Ja och jag sitter här vid min laptop. Kan inte sova. Ärligt talat så har jag redan sovit några timmar. Men nu senast legat och snurrat runt i sängen, kan inte somna om. Så jag gick upp istället. Suttit och läst lite intressanta saker på nätet. Det är allt en bra tillgång detta internet. Så mycket man kan hitta.
Läser att det har stormat i Norrland, massor med hushåll i Jämtland och runtom är utan ström . Undrar hur det är hos mor och far. Hoppas de klarat sig bra. Hoppas det inte har blåst ner träd för far i skogen, då lär han vilja ut och ta hand om dom bums....

Läser om att inga förskolebarn över huvudtaget ska få komma till någon kyrka för adventssamlingar i år i Tranås Kommun. Det har rektorer och förskollärarchefer bestämt. Allt för att följa skollagen. Men de vågar visst inte ens ta en diskussion med kyrkan om hur man skulle kunna göra på ett annat sätt kanske, för att ändå få bibehålla vår svenska tradition. Fegt tycker jag. Våga stå för det ni säger nej till, kära chefer.
Antar att det är skollagen som har fått en för snäv lagtext då detta kommer till stånd. Jag sörjer verkligen att inte barnen kan få komma till kyrkan och höra om varför vi i Sverige faktiskt firar jul. Det är ju vår tradition. Det är ju ett kulturarv. Ja, detta skrev jag om förra året också vet jag.
Inte bryter väl alla andra kulturer som kommer hit till Sverige med sina traditioner, bara för att dom bor i Sverige? Nej, de håller fast vid dom och försöker få till det i det nya landet. Men inte vi inte, nej vi ska inte vara så traditionella och få föra kulturarvet vidare till våra barn, nej nej. Suck vad bedrövligt det är.

Morgonen i går började jag med att se reprisen av Uppdrag Granskning, det programmet som handlar om de missade diagnoserna av cancer från cellprover i Jämtland och Västerbotten. Tragiskt och så fruktansvärt att detta ska behöva hända. Än en gång får vi se hur människor kommer i kläm, hamnar mellan olika stolar och får själva betala priset för det. Hon Hanna som hade klara cellförändringar men fick ett bra besked från vården och nu har fått sitt liv förstört för alltid. Och då vill till och med vissa påstå att det inte har hänt.
Måtte det bringas ordning i detta och inte behöva bli sådana här missar. Det är inte mänskligt värdigt att det ska behöva hända. Det ska inte behöva hända i vårat land. Vi har ju möjligheterna till bra sätt att studera och forska och söka efter svar i laboratorier. Varför ska det då hända?

Härom dagen stod det också i tidningen om familjen som miste sin unga pappa i en svår bilolycka här i Småland för ett år sedan. Hur hans fru och mamma till deras två små barn idag kämpar för att få bättre omsorg och omhändertagande av människor som råkar ut för liknande traumatiska tragedier. Hon beskriver i artikeln hur dåligt hon blev omhändertagen av vården och samhället. Att hon inte ens fick träffa en läkare efter olyckan för att få förklarat vad han faktiskt dog av. Vilka skador han hade fått. Han såg ju hel ut på utsidan. Läkarna hade visst inte tid! Oj oj, vad det finns mycket att jobba på.

Hade en väldigt givande och intressant dialog med en vän idag. Eller i går ja,,,,
Vi kom bland annat in på att läkare och sköterskor idag har så olika utbildningar. Att läkarna i tidigt skede i utbildningen får lära sig hur de ska tackla svåra saker bäst, för att inte ta på sig för mycket i möte med människor. Hur de ska kunna stänga av sina känslor och inte bli för berörda. Den kursen har inte sköterskorna. Är det förklaringen varför somliga sköterskor har en helt annan kompetens att möta mig som patient än somliga läkare har? Borde inte läkare då lära av sköterskorna? Orkar sköterskorna med det så borde väl även läkare göra det?
Påminner mig om att det var likadant då jag på åttiotalet läste till förskollärare. Första terminen hade vi gemensam kurs med grundskollärare, och även några kurser senare i utbildningen. Jättebra tyckte jag. Vi har ju samma barn vi kommer i kontakt med. Och för att kunna lära barn saker så är det ju en stor fördel att kunna lära sig hur barn är funtade och hur man gör för att lära ut också. Det tokiga var att jag minns hur utbildningen ändrades under de åren jag gick, då inte åt bättre håll utan tvärtemot vad vi skrev i våra utvärderingar. Kanske är det samma sak där i den yrkeskåren? Vad vet väl jag.
Att lära av varandra är väl ofta den bästa skolan, eller?

I går jagade vi en sväng med Bezzie. Jag var nära att skjuta ett rådjur men det fick vind av mig och tvärvände. På väg hem passerade vi Tranås. Den staden är upplyst nu fram till jul. Så vackert.

 

Svårt att få på bild genom bilfönstret. Men i Tranås är alltså träden klädda med lampor nu så här veckorna före jul. Förr var det granar längs hela storgatan men det fick de sluta med då det förstördes lampor för stora värden. Nu är det bara snön som fattas för att det ska vara komplett.

Jaha, tiden går. Inte känns jag direkt tröttare inte. Det blåser runt husknuten hör jag, viner i  fönstren. I övrigt är det tyst och stilla. Hundarna sover i köket, ja även katten. Maken sover gott i sängen. Måntro om jag ska göra ett nytt försök för det samma.....

God fredag önskar jag dig. Sitter här vid köksbordet med en kopp kaffe. Laddar för dagens görslor.
Nöjd med gårdagen då jag fick bort allt stängsel som skulle bort före vintern. Nu ligger det torrt under tak och nu får jag ladda för att ta bort gamla stängsel och taggtråd i nästa steg. Men det har jag hela vintern på mig, ja så länge det inte är snö att pulsa i vill säga. Får ta en bit varje vecka...
I går var jag på bilverkstan hos David. Blir så fascinerad av alla olika yrken. Varje jobb har sin tjusning och kräver sitt. Att vara bilmekaniker måste vara ett tålamodsprövande jobb, minst sagt. Både jobbigt att plocka i och ur saker hela tiden men framförall att kunna komma åt i de ofta små utrymmena som det ger att bege sig in under en motorhuv. Pilligt.

 

Pilligt pilligt. Likheter finns med vården också även i en bilverkstad då dom har det som liknar rondskålar eller vad det heter? Skillnaden är att på bilverkstaden har dom magneter i botten så de står kvar i motorrummet.. Fiffigt.

 

 

Var tvungen att stanna upp igår då jag gick ute i betena. Mitt i allt det blöta bruna sörjiga geggiga så lyser den gröna mossan så otroligt intensivt grönt. Sååå vackert.

Nu går naturen till vila och laddar om inför nästa vår. Nog är det häftigt.

Hur är blommor och växter funtade i varma länder måntro? Slås av funderingen nu. Dom får ju inte den naturliga vilan som vår svenska flora får. Blommar de hela tiden, oavbrutet? Hm, ingen aning faktiskt. De kanske har sina växlingar dom med, vad vet väl jag.

 

Moa sitter på stolen mitt emot mig nu med bedjande ögon, hon vill helst av allt sitta i mitt knä just nu. Men jag tycker hon är för blöt om tassarna efter morgonpromenaden så hon får sitta där och titta på mig i stället.  Hon är så otroligt kelig. Sitter vi i soffan vid tvn så nog ska hon ligga i mitt knä. Zelma också, men hon blir så varm efter en stund så hon flyttar sig mellan mitt knä och mattan eller en annan fotölj.

Nu la sig Moa tillsammans med de andra två hundarna på deras pläd, alla i en hög tillsammans. Ofta ligger katten hos dom också. Kul då dom trivs så bra ihop.

 

Nu ska jag jaga vidare, försöker nå en kvinna som är jätteduktig kyrkomålare. I vår kyrka nu under renoveringen hittades en gammal "skylt" som har årtalet inmålat , original från 1902. Vi skulle vilja bevara det på bästa sätt och göra något av det. Men känner att vi behöver råd om hur vi ska handskas med den. Så vi inte förstör den.

Ikväll är det missionsauktion i Åsens missionshus, tror jag. Är sugen på att åka. Vet ju att det är så roligt då man är med. Alltid något speciellt och minner om min barndom då jag sprang med paket och varor till folket som handlade för hela hjärtat samtidigt som auktionisten drog en rolig historia från podiet eller någon annan hade en rolig sak att vitsa om. Får se om vi kommer iväg. Annars blir det väl en lugn kväll hemma. Det kan vara gott det med.

Önskar dig en riktigt bra helg. Hoppas du får göra något roligt eller något bra, något som ger dig något gott.  Jag hoppas få baka lussekatter. Det kan man inte äta för mycket av.

 

Idag har vi jobbat ute, skönt arbetsväder. Har kommit igång med att ta ner stängsel i betena. Nu har ju korna åkt hem till sin ladugård för vintersäsongen. Nu är det betat och fint i hagarna.
Det sista var det lite svårt att se då det mörknade, känns inte som jag har vant mig riktigt än att det mörknar så tidigt på eftermiddagarna nu. Men nu sitter jag här nöjd med dagens arbete. Känns i ryggen så då har jag väl gjort någon nytta.
Hundarna var med mig på förmiddagen och då passade Zelma på att bada i sjön. Hon älskar att gå omkring i strandkanten, dricka lite och bara sumpa omkring. Då hon kommer upp på land kör hon rally i löven, åker kana på magen och halsen, kliar väl gott i pälsen kan jag tro.
Ja, jag fick faktiskt ta och röja i hennes päls då vi kom inomhus. Hon hade av någon underlig anledning fått med sig massa skog in! Barr och pinnar, mossa osv.  Så kan det gå då man har roligt.
I går var jag i kyrkan en sväng och fick hjälpa till att riva en del av en vägg. Fram där podiet ska vara i kyrksalen. Där de nya stora fina fönstren ska vara och vi ska få sitta i bänkarna och blicka ut i vår fina natur. Det kommer att bli jättefint. Men oj så mycket arbete det återstår. Massor. Och mer ändå.
Innan det mörknade i går var jag hos David och putsade hans fönster i lägenheten. Faktiskt riktigt roligt, slog mig att det är första gången sedan han flyttade till eget som jag har gjort något praktiskt i hans lya. Måste säga att han är otroligt duktig på att sköta sin lya han med. Han tvättar och städar och håller snyggt. Dessutom har han så skön smak, gillar hans lägenhet skarpt..
Nu ska jag strax se på Bonde söker fru. Mitt lilla onsdags nöje. Kräver lagom med energi och engagemang från mig.  Hundarna sover gott och även katten har hittat sin plats här i soffan.
Hoppas du också har en trevlig kväll.

Hur kan det vara så orättvist? I Filippinerna har massor människor dött av den senaste tyfonen som fullständig mejade ner allt i sin väg. Kan inte föreställa mig hur det kan vara. Blir så fruktansvärd ledsen då jag ser gråtande barn som sitter blöta och rädda efter den chock de varit med om och kommer att leva i..... Skulle vilja ta hem alla barn och värma dom framför brasan.....

Vi som lever i ett så bra land, vi kan inte ens se till att ge de handikappade den omsorg de har rätt till! Jag skäms.
Hur mycket pengar per person läggs ex på kriminella eller andra som gjort tokigheter i vårat samhälle kontra de människor som är födda med handikapp och aldrig har gjort något illa eller fel? Är det detta som kallas att vara medmänniska? Var är samhället på väg, jag bara undrar?
Undrar hur många av dessa människor, konsulter, som utbildar vår personal i att strypa omsorgen, undrar hur många av dom som har någon handikappad hemma att ta hand om? Jag bara undrar.
Och hur mår dom efteråt? Hur mår de människor som sitter och bestämmer och nekar människor hjälp? Detta är ju en ohygglig spiral som går stadigt ner i avgrunden. Fy jag säger bara fy!
VAR HAR KÄNSLAN FÖR DIN MEDMÄNNISKA TAGIT VÄGEN?
SKALL VI INTE LÄNGRE MÖTA ANDRA SOM VI SJÄLVA VILL BLI BEMÖTTA.

Oj oj vad mycket jag har hunnit med de senaste tre dygnen. Så många människor jag har träffat och fått språka med.
Började min resa i torsdags morgon då jag var medbjuden till Västsura där Ponsses huvudkontor i Sverige ligger. Ponsse Ladies Club arrangerade ett dygn för oss, tjugo glada kvinnor från olika delar av vårt avlånga land. Och så mycket vi hann med på de timmarna. Zumba, huddemonstration och smink, middag med tre rätter som vi själva lagade, genomgång av Ponsses lokaler och historia, bada badtunna, stadsvandring i Västerås, lunch på slottet, shopping och chokladprovning. Inte illa eller hur? Vi kände oss verkligen varmt omhändertagna, såsom alltid Ponsses kunder får göra.
Såklart roligt att få stifta bekantskap med så många nya människor. Alltid lika fascinerande hur man beter sig till en början, trevande då man inte känner några. Ja, en tjej kände jag sedan innan. Men hur alla börjar trevande prata med varandra, hur man sätter sig och kanske sätter sig på samma platser. Som vi konstaterade att första bussturen satt de flesta på varsitt säte, speciellt då vi åkte hem efter det varma zumbapasset vilket kanske i och för sig var förståligt. Medans vi däremot under sista bussturen tillsammans satt samlade längst fram i bussen. Då vill alla vara med alla.

 

En av alla Ponsses maskiner som fondvägg. Snyggt.

 

Kanalen som går genom Västerås, denna gamla stad med så mycket historia. En otroligt inspirerande och härlig guide hade vi på denna stadsvandring. Vore mysigt med ett besök i denna stad en fin sommardag också.

 

I Västerås kan man hyra trädkoja! Högt högt uppe i ett träd i en park i centrala stan. Fascinerande. Den är visst väldigt eftertraktad.

 Chokladprovning då vi under en timmes tid fick genomgång om choklad, tillverkning etc. Om man bara kunde komma ihåg allt de sa,,, men det var i alla fall väldigt intressant och Gott.

Tack Ponsse för detta initiativ.

 

Egentligen hade jag inte tid att åka över huvud taget, hade behövt vara hemma och jobba istället. Men så har jag en kär god vän i Eskilstuna som jag kom på att jag kunde hälsa på efter detta dygn. Hon har varit hos mig flera gånger genom åren, jag har inte varit hos henne sedan tjugofem år tillbaka i tiden! Och närmare Eskilstuna än så här känns ju inte som man kan komma utan att försöka få ihop en träff. Sagt och gjort. Jag blev hämtad av henne i Västerås och tillbringade ett mysigt dygn tillsammans med henne i hennes underbara lägenhet. Tack min vän. Många tankar och funderingar delade vi. Nu fortsätter vi att följa varandra på distans. Kanske kan jag få iväg ett brev. Många är breven som vi bytt med varandra genom livet och nog är det som du sa då vi skildes, något alldeles speciellt med ett handskrivet brev.

 

Nu är jag hemma igen, laddar som bäst för att åka och äta farsdagsmiddag.

 

Slås av kluvenhet då jag har haft det så gott i helgen, fjärran från oroligheter och elände. Bara leva gott. Äta och ha det så bra.

Och så hör jag nyheterna då jag kommer hem om den fruktansvärda tyfonen som förstört så många liv på Filippinerna. Kunde jag åka dit med middagen som jag strax ska äta så skulle jag göra det bums. Så fruktansvärda bilder vi ser på tv. Så orättvist livet är. Så snett.

Svårt att sätta mig in i hur det skulle bli här om en fyra meter hög våg skulle svepa in över land. Kilometer in på land. Otroliga krafter.

Tänker i nästa stund på vårat fadder"barn" Honeylet. Undrar hur hon har det? Har hon klarat sig? Hennes familj? Svårt att ta in.

En stund för eftertanke................................

 

Jag är stolt

Ja idag är jag verkligen stolt. Och glad. Och tacksam.
Träffade ju ungdomarna i Tranås igår för att få senaste nytt i deras projekt med företagande och bok osv. Jag blir så berörd då jag möter så engagerade och duktiga ungdomar. Stolt att få ta del av deras tankar och arbete. Glad att få möta dom.
Dom är helt fantastiska. Vilket arbete dom gör i detta och vilket resultat det kommer att bli. Underbart. Ser fram mot då det plingar till i min mail igen och nästa information kommer. Och ser fram mot att få hålla deras bok i handen. Verkligen.
Nu är kaffet tomt i koppen, hundarna står vid dörren och klockan går. Bäst jag springer vidare.
Önskar dig en bra dag.

Förundras över hur lättpåverkade vi är. Hur lätt vi vill tycka till om saker och ting. I går tex vid morgonnyheterna så var ju en het nyhet att Anders Borg har klippt av sig sin hårtofs. Ja men hallå. Kändes bisarrt, finns det inget väsentligare att diskutera än en människas frisyr? Eller tror folk att kunskapen hänger i hans hår? Det blir bara så tokigt känns det som då de räknar upp vilka ämnen de ska ta upp....morden i Norge som hände kvällen före , då en kille knivdödar tre personer i en buss....och så att Anders har klippt av sig tofsen!
Men okay. Nu har ju inte jag varit bättre som har skrivit om det här! Påverkad, ja visst. Kolla bara alla kommentarer på facebook igår, många hade diverse synpunkter på det.
Nu ska jag upp på kontoret en stund och försöka göra lite nytta. Lär göra av med pengar om inte annat. I eftermiddag ska jag in till Tranås till gymnasiet och träffa ungdomarna. Ska verkligen bli kul.
Kvällen ska jag tillbringa med att paketera älgkött.
Någon dag ska jag försöka ta mig tid att berätta hur vi gör hemma hos mor o far då vi bakar tunnbröd och mormorbröd. Jag har flera mysiga bilder. Men det får bli en dag då jag har ro till det.
Önskar dig en fortsatt bra dag.

För varandra UF, sagor med mening.

Åh så bra det går för ungdomarna på Holavedsgymnasiet som jobbar med sin bok. Så spännande.

Nu går visst boken att beställa. Gå in på http://forvarandrauf.se så kan du också beställa boken eller läsa om deras projekt.
I morgon ska jag få träffa dom. Är så nyfiken på boken.

Home sweet home

Som ordspråket säger, borta bra men hemma bäst. Kändes i alla fall så då jag sent i söndags kväll kom innanför ytterdörren till vårat hus och blev fullständigt kramad av tre glada hundar. Underbart. Efter en lång bilresa längs vårt avlånga land, genom regnbyar och snöstorm, ja en väldig blandning av väder. Såå skönt att komma hem.
Men så roligt jag har haft det. Så gott att komma hem till far och mor en sväng. Härligt. Nu får vi leva på de minnena till nästa gång vi ses. Tur man har telefon så vi kan ringa varandra varje dag om vi vill.  Tänk då så många svenskar emigrerade till Amerika, sa farväl till varandra för att inte veta om de skulle ses mera. Och ringa var ju inte att tänka på utan då var det väl mera brev som gällde. Ja, nog har det hänt mycket i vår tid.
Hur var då helgen i jaktmarkerna? Jo, de var spännande. Kallt men spännande. I Norrland är det helt okay att tända sig en brasa då man står på pass vilket känns gott då man kan få stå i flera timmar, ensam, ute på en myr eller vid en tjärn.... Dessa dagar var det några minusgrader och faktiskt snöade det en dag. Dimma och runt nollan en annan dag, så det var bistert om näsan. Då är det gott med en brasa vid fötterna. Plus att man har lite att göra då, att hålla elden vid liv. Konsten är också att hitta mera att elda där man är, alltså att leta på gamla stubbar och delar av träd som man kan bryta av tyst och försiktigt och elda med. Man kan ju inte rusa fram med såg hur som helst. Man ska ju liksom vara tyst också. Och inte vill man bära med sig för mycket ved i ryggsäcken heller. Tungt blir det fort.

 

Vi hade under helgen flera fina upptag på älg. En fröjd att höra hunden ställa älgen, hur det dunkar på i skogen och ekar långt borta för att snabbt kunna komma närmare. Hade lite oflyt då de bestämde sig för att gå på fel håll flera gånger, men så är det.

Summa av helgen blev i alla fall en skjuten älg. Och det är en fröjd att se samarbetet i ett jaktlag, hur alla samarbetar och var och en gör vad man kan för att hjälpa till. Var och en på sitt sätt.
Trevlig gemenskap och vi blev dessutom bjudna på en hemlagad köttgryta en kväll av en av männens fru. Gott gott.

En helt vanlig kyldisk i en matbutik i Brunflo. Nog blir man sugen så säg. Längst ner lite innanför syns den som är godast, Oscars surströmming. Tydligen fler som föredrar den, inte många burkar kvar där...

Nu har jag varit hemma ett dygn och allt rullar på som tidigare. Nu drar det ihop sig mot julmarknad, det ska fixas tomtar till tomtehuset och det ska ordnas med folk som hjälper till att bygga och riva etc etc. Så pockar det på med diverse möten och åtaganden. I morgon ska jag få träffa ungdomarna som jobbar med den lilla barnboken om cancer. Jag har ju nämnt om dom tidigare, hur dom har som projektarbete att göra en bok, att sälja den etc etc. Ska bli sååå spännande att höra hur långt de nått. Enligt information jag fått via mailen så verkar det rulla på väldigt bra för dom. Jättekul.

Idag ska jag försöka hinna med kontoret en sväng. Kvällen ska vi tillbringa med att paketera älgkött. Inga problem att få denna dagen att gå med andra ord.

Året runt.

Jaha så är det på pränt, att jag lever med min älskade Patrik ännu, efter 27 års äktenskap. Denna veckan är beviset och historien om hur vi träffades i ett reportage i tidningen Året Runt. Oj så spännande det var att se det. Vilka bilder dom valde av alla som togs och så vidare.
Det som gladde mig mest var att reportern valde att skriva ganska mycket om min resa med cancern, boken mm. Det var ju inte reportagets främsta syfte men jag ville verkligen försöka få med min tanke med boken och så .Det känns ju betydligt viktigare att synas för det än för vem jag är eller hur jag lever som person. Verkligen glädjande. Så tack säger jag till er som gjorde reportaget.  Och hoppas att det ska ge glädje och tröst åt läsare. Det är helt och hållet därför jag bjuder på vår historia.

 

Visst är han snygg min käre make, med den fina hatten. Glada är vi då i alla fall så det förslår.

 

För övrigt kan tilläggas att just denna bröllopsbild faktiskt har varit i en veckotidning tidigare. Tror jag skrev om det en gång. Den var med i ett korsord i slutet av åttiotalet i just en veckotidning. Men då visste jag inte om det utan fick höra det av vänner och bekanta. Ja mycket ska man vara med om.

 

Vad händer annars här i min hemby? Ja, grannarna har man inte mycket kontakt med så det vet jag inte. Mor och jag har varit på kyrkogården idag och satt en lykta och tänt ett ljus på min farmor och farfars grav. Inte ofta jag har den möjligheten så det kändes jättebra. Lilla farmor. Farfar har jag aldrig träffat så han har jag tyvärr inga minnen av, men desto fler av farmor.

Så var vi in på den traditionella affären Antik & Begagnat i Brunflo. Och jag gjorde ett jättefynd. Fick tag i fyra assietter och fyra mattallrikar och två ljusstakar i fyrklöverns julservis. Den har jag sedan tidigare men bara fyra stycken. Nu kan jag använda den mera då man ofta är fler vid julmaten. Så glad jag blev. Priset var toppen också så , ja , det var faktiskt ett fynd.

Jag inväntar idag Patrik och David som bilar upp genom landet på väg hit. De kommer förbi och hämtar mig och så åker vi till Strömsund för att jaga älg. Ska bli jätteskönt att bara vara, att slappa och få vara ute i skog och myr och förhoppningsvis få uppleva ett och annat hundskall. Det snöade lite lätt nyss men det är inget som ligger kvar. Någon grad kallt så det är perfekt, sett ur min synvinkel. Jag klarar ju inte så bra av om det är för kallt och usligt väder.

 

På köksbordet här lyser idag ett ljus, för min vän Mona. Hon är i dag på operationen och mina tankar går till henne såklart liksom hela hennes familj.

 

Nu är bilen på gång så jag lär skynda mig och packa ihop mina pinaler. Önskar er alla en riktigt trevlig alla helgona helg , om vi inte ses här ....jag lär inte kunna hålla mig från mobilen utan det kommer nog rapporter tror jag.

Tack mor och far för ett par härliga dagar tillsammans med er. Det är alltid lika gott att komma hem.

Sovmorgon. Ligger kvar i sängen hemma i mitt gamla rum. Lyssnar på Ledins nya skiva Höga kusten. Ledin har alltid varit där, hörde honom live på Jamtli i början av åttiotalet. Nu har han fått till det igen känns det som med sin nya skiva. Intressanta texter.
Vad ska vi då göra idag? Jo far o jag ska baka mommabröd ute i Brygstun.  En kär tradition som är så rolig och såklart smakar det helt underbart gott. Tänk en helt nygräddad mommabrödskaka med smör på, allt bara smälter i munnen.
Det är något lyriskt magiskt över att komma hem. Numer väcks alltid längtan efter att få skriva vidare om min barndom här i Jämtland . Åh om jag kunde ta mig den tiden och satsningen.
Nu har jag suttit o försökt få in bilder direkt med telefonen också här i bloggen men lyckas inte. Och nu måste jag gå ur sängkammarn. Mot frukost och mot bakning.

Härliga Jämtland

Hej vänner.
Så har jag förflyttat mig åttio mil norrut, hem till mor o far.
Påbörjade min resa redan igår då jag åkte tåg till Stockholm för att vara ett dygn med Oscar och hans familj. Mysigt mysigt. Fick ta del av hans nya projekt och spåna ideer och tankar...spännande spännande. Vilken underbar känsla det är att få följa ens barn. Dessutom roligt att se hur lika varandra man kan vara. Blev så tydligt då vi satt och spånade ideer igår och Oscar målar upp framför sig hur han vill att saker och ting ska se ut, bilder som han har helt tydliga i sitt huvud, som han sedan ska försöka få andra i sin omgivning att se och förstå. Precis som jag. Ha ha.
Så kom stormen till södra Sverige. Kände helst för att stanna hemma då, vill gärna veta att allt rullar på som vanligt. Men nu var det bestämt så här så det var bara att ge sig av. Och visade sig ju att våran del av landet klarade sig bra. Vilket jag är oerhört tacksam för. Glad för varje träd som står kvar där det är tänkt.

I morse gick jag ur bingen vid halv sex för att ta tvärbanan och buss ut till Bromma flygplats. Alltså, tyckte det kunde vara krångligt förr men vissa saker tycker jag inte har blivit enklare i dagens samhälle. I alla fall inte mer personligt.
Bara det här att få en biljett på tåg, buss . Inget går att lösa hos respektive chaufför längre, inte ens det gamla numret till sms biljett gällde längre. Nej nu måste man lägga upp sig som kund via en app osv osv osv.....
Ja, jag kom i väg i alla fall. Tvärbanan gick som på räls (fyndigt va)  Sedan började problemen. Jag kom till Alvik där jag letade på en buss. Den som var tänkt att jag skulle hinna med hade redan gått då tåget tog längre tid än tabellen. Så då hoppade jag på ett annat som dessutom kändes som det inte gick enligt tidtabell alls. Chauförren mötte mig med ilsken blick och spetsig kommentar då jag steg ombord med lurarna i öronen till telefonen, hade samtal jag var tvungen att klara av i detta läget.  Ja, det ena ledde till det andra. Jag satte mig längst fram för att kunna visa biljetten efter samtalet , biljetten var ju i telefonen. Han tittade snabbt på den och sedan var det inte mer med det. Nu ringde jag vidare och satt väl tydligen så till att jag inte hörde speakern i högtalaren som talade om de olika stationerna. Ja, hur dumt får det väl bli. Tänkte att jag ser ju när vi kommer dit! Chauffören vågade jag inte prata med, han kanske skulle ha kunnat vara behjälplig att säga var jag skulle gå av, men jag ville inte störa hans redan dåliga tisdag.
 Bar sig inte bättre än att jag strax före åtta börjar fundera var i hela världen flygplatsen tog vägen som jag tyckte jag skymtade tidigare!!! Jo, men tror du inte, jag hade åkt förbi! Då jag frågar den arga chauffören om råd så får jag en ilsken kommentar att det blir så då man sitter med denna telefon och inte ser sig för. Jo, tack, jag var väl medveten om detta. Men jag hade faktiskt privata samtal som jag inte vill nämna om här i bloggen men som jag prioterade högre.
Han sa åt mig att jag fick leta på en buss tillbaka, nu satt jag ju på helt fel linje!!! Suck.
Nu var klockan snart åtta och jag skulle ha checkat in redan!
Springer till en busshållplats, möter en tjej på en cykel som ropar numret till taxin , som hon tror, Jag ringer men det var fel nummer. Jag tittar på busstabellen och konstaterar att det kommer inte att komma någon buss än på flera minuter. Vad göra? Ja jag tar till tummen, ser säkert helt frustrerad ut där jag står med resväska och stressad till max. Men inte stannar ju någon. Inte ens taxibilar fast dom är tomma. MEN så stannar en vänlig taxichaufför. TACK . Han frågar om jag har bråttom, jo jag ska lyfta med ett plan om tjugo minuter!
Han kör på och tio minuter senare rusar jag in på flygplatsen, tränger mig förbi den långa ringlande kön för att få boardinpasset, springer till checkdisken och slänger allt i plastbackar då det blir min tur. Går genom kontrollen utan konstigheter, sicken lättnad.
Springer till gaten och DÄR står kön och väntar. Planet har ännu inte gett klartecken för ombordstigning. Puh, jag hann!
Förlåt alla människor som jag trängde mig före idag. Det var pinsamt och inte bra, jag skäms, jag ska inte göra om det. Men det var faktiskt inte med flit. Faktiskt inte, kära busschaufför. Hoppas dagen blev bättre för dig sedan. Den hade uppenbarligen inte börjat bra.
Och tack snälla taxichaufför som gav mig god service, lite dricks fick du av mig.

Fick i alla fall en trevlig resa i det lilla saabplanet. God service, ja till och med frukost. Och en varm våt handduk att tvätta händerna efter den smakliga måltiden.
Landade på en solig och härligt välkomnande flygplats, efter att ha njutit av den underbara utsikten och sett både Lockne kyrka och Brunflo, tegelbruket i Vålbacken, min gamla byskola i Marieby...slutligen Frösö Kyrka. Ack så vackert .

Och nu är jag här . Välbehållen och mätt och glad. Ja käre vänner hur det kan bli.
Nu ska jag ladda batterierna och njuta av gemenskapen med mor o far. Far har jobbat och fixat deras badrum nu i höst och det blev jättefint. Sicken duktig far jag har. Nyss låg han på sofflocket för att vila en stund, men reste sig strax upp och gick ut i snickeriet. Jo, jag anade att han hade något på gång. Mycket riktigt, strax kommer han åter in med en liten attiralj som han snabbt snidat till i snicken och nu ska komplettera med i badrummet. Han har också uppenbarligen bilder i huvudet hur saker och ting ska se ut och skapas. Dråpligt.

Jag hade velat berätta om helgens jakt också men det får jag återkomma till. Nu måste jag varva ner.
Här hemma hos mor och far.